Only miss the sun when it starts to snow

Så blev det måndag och min sista dag hos Thomas och Anna. Tiden går så förbannat fort när man har roligt! Det var fortfarande jättejättevarmt och vi bestämde oss för att ta en promenad med hunden, Thomas och jag, medan Anna målade grindar och trappräck. Men först gjorde jag ytterligare lite nytta genom att rensa filtret i tvättmaskinen och golvbrunnen inne i tvättstugan. Piece of cake.
 
Vi gick en slinga på ungefär fem kilometer. Hittade ett jättefint hus till mig, men även om det såg ödsligt ut så var gräset klippt och det verkade inte vara till salu.
 
 
Det var däremot det här, en lite tråkig villa, men med en lagom stor trädgård.
 
 
 
Snoddas är än så länge bara en liten plutt, men en väldigt smart sådan. Han gick så lydigt i koppel och verkade nöjd med promenaden.
 
 
Vi passerade sånt som jag tycker är vackert. Lummande grönska, en stengärdsgård övervuxen med mossa, vida ängar.
 
 
 
 
 
 
 
På kvällen åkte vi in till Karlshamn, bara för att upptäcka att sybehörsaffären hade stängt. Så även tygaffären med det obegränsade lagret och de oförutsägbara öppettiderna. Men det gjorde inget, för jag hittade två tyger i en annan, visserligen mycket dyrare, tygaffär så jag var grymt nöjd ändå. Jag är fortfarande oerhört fascinerad av att en så liten stad som Karlshamn (invånarantal som Boden, typ) har ett sånt här ställe.
 
 
Vem går dit, undrar jag? Är det inte förbannat skämmigt att gå in genom den där porten? Och varför finns såna där ställen överhuvudtaget?
 
Så avslutade vi min vistelse i Blekinge på samma sätt som den startade, med middag på Wägga Fiskestuga. Suverän mat till bra pris. Vi satt förstås ute även denna kväll.
 
 
Pelle och Suss kom powerwalkande förbi och så jag fick säga hejdå till dem också. Hann ju träffa dem flera gånger den här svängen, trots att de valde Sannex när vi valde LS...
 
I våras, när sista dagen på G4S närmade sig, tog jag tag i jobbsökandet på allvar och kollade även vad som fanns i Karlshamn med omnejd, men marknaden visade sig vara bättre i Luleå. Karlshamn är ju inte så stort och chansen att få ett hyfsat jobb för en dam i min ålder är inte heller så stor. Det hade funkat att bo därnere eftersom jag faktiskt har en del vänner där. Dessutom bor ju Frida bara 14-15 mil bort, i Halmstad. Jag får väl fortsätta att åka ner någon gång då och då. Det är ju inte det sämsta och går ju normalt ganska snabbt.
 
Tisdagen, hemresedagen, bjöd på ösregn och försenat flyg. Först två timmar i Ronneby och sen nästan en timme på Arlanda. Min snälla svägerska Ulla hämtade mig på Kallax och jag anlände välbehållen, men sjukt trött, på Lingonstigen. Och eftersom jag blir så grinig när jag är trött fann jag för gott att dyka i bingen tämligen omgående.


Kommentarer
Ethel

Vilken härlig Blekinge tripp du verkar ha haft, kan tro att din sommar i övrigt också varit riktigt bra så nu är du laddad med energi inför kommande utmaningar i höst :)

2013-08-02 @ 11:01:53
Ida Nielsen

Vad härligt det ser ut! Huset var ju en riktig pärla...

2013-08-02 @ 11:54:51
URL: http://hebreiska.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0