Fridaflytt

Livsandarna har börjat vakna. Det är kanske inte vår i luften ännu. Anledningen till att jag känner mig lite gladare, mer avslappnad och utvilad är nog snarare min utflykt till Blekinge förra helgen. Slutet på min G4S-tid närmar sig och den här veckan har vi tagit emot ett antal nyfikna och positiva adepter som vi skall försöka lära allt vi kan. För min del lär det gå ganska snabbt...
 
På lördag sätter sig Frida på tåget mot Halmstad. Där väntar tre månaders grundläggande militär utbildning. Det innebär att hon inte längre kommer att dela lägenhet med Ellen. Jag och Janne har därför fyllt våra bostäder med Fridas bohag. Tur att jag bor ganska stort ändå. 
 
Med höstens ryggskott i färskt minne lät jag bli att bära grejer men jag hjälpte till att städa litegrann i alla fall. Små saker som tog lång tid. Plattorna på spisen och golvbrunnen i badrummet. Jag konstaterar stolt att jag numera är tämligen härdad och tänker tillbaka på de första åren som nyskild, då jag ibland övervägde att bli sambo med i princip vem som helst, förutsatt att han lovade att ta hand om den grå geggan som är resultatet av långa hårstrån och tvål- och schamporester i förening. Jag tog dock mitt förnuft tillfånga, stålsatte mig och klarar numera av sysslan utan att klökas nämnvärt.
 
Ikväll hade Ellens föräldrar fixat det mesta när jag kom så jag tog hand om lite småfix innan vi tömde lägenheten på sin sista pinal.
 

Och de vidriga halltapeterna slipper man se igen.
 
 
Nyseparerade men glada ändå!
 
 
Tänk att min Fridolina skall bli militär!

Deutgenz-söndag

På söndagen gjorde vi ingenting! Jo, Anna fixade min blogg. Ni vet ju, hon är ju ett med datorer... Nu har den en modern design med nytagna bilder på mig! Läs förresten Annas blogg om helgen HÄR och HÄR.
 
Ute sken solen och i snön kunde man se spår från både katter och rådjur.
 
 
Och jag satt mest i köket och hade det bra.
 
 
Allt var frid och fröjd ända tills duktiga Knas kom in med en levande leksak som han stolt ville förevisa...
 
 
Kolla vid benet strax under eluttaget
 
 
 
 
Strax innan vi skulle åka till flyget (Thomas skulle till Stockholm samtidigt som jag) gick jag och pudrade näsan. Bäst jag satt där ropade Thomas:
- Boel, Boel! Nu kommer den in till dig!
Jag såg hur mushelvetet pressade sig mellan tröskeln och dörren och plötsligt var det någon som skrek högt. Jag konstaterade förvånat att det faktiskt kom från mig! Lite skamsen kände jag mig, då jag ju faktiskt har hanterat större råttor än så. Anna skrattade krasst, för det där är ju faktiskt vardag för dem.
 
Så blev det dags att åka. Tog en pizza på Arlanda med Thomas och inte särskilt många timmar senare var jag hemma på Kallkällan, där råttorna är grå och samlas i hörnen.
 
 
 

Lördagskväll hos Deutgenz

Yes box, det var mumsigt så det förslog. Som på den lyxigaste restaurangen. Till förrätt blev det västerbottensostknyten med löjrom, rödlök och creme fraiche.
 

Varmrätten bestod av fylld, ugnsgratinerad hummer


Till efterrätt - Gino. Gratinerad frukt med vit choklad


Sen låg vi i sofforna och bara mådde bra. Det var väldigt längesen som jag kände mig så avslappnad och tillfreds med tillvaron och jag tänkte inte en enda sekund på vardag och jobb. 

Och tänk vilket bra program det var på deras tv!

 
Sune gick och lade sig tidigt
 
 
men Knas stannade uppe och höll koll från sin plats på vitrinskåpet.
 
 

En dag med Deutgenz

Jojo, det var ett tag sen, men jag har verkligen inte gjort något särskilt. Jobbat, ätit och i bästa fall sovit en stund då och då. Och så har jag sytt färdigt min kostym. Jag ska fota den endera dagen.
 
Jag har i alla fall varit i Stockholm två fredagar i rad och igår fortsatte jag mot Ronneby istället för att åka hem. Där blev jag hämtad av Thomas och Anna. Vi åkte vidare till Karlshamn och after work på Brasserie Fridolf, där vi träffade goda vänner och lyssnade på Jens U Nilsson som var kvällens trubadur. Brasseriets buffé var nog den bästa och mest prisvärda aw-buffén jag ätit.
 

Vackra Anna Neah
 
 
Välkomnande ljus
 
 
Den vackra kungsgranen står fortfarande frisk och grön i vardagsrummet, dock en smula "avjulad".

När vi kom hem slog vi oss ned i sofforna men efter en stund satt vi alla med hängande huvuden och klippande ögonlock och vi fann för gott att gå och lägga oss. Luften i den gamla skolan är frisk och sval och mot morgonkvisten tog jag täcke och kudde, gick ner i vardagsrummet och somnade på en av sofforna. Halv tio i morse var det full rulle. Efter frukost packade vi in oss i Annas och Thomas lånebil, en Volvo V70-98, som tickande, gnisslande och gnällande tog oss mot Kristianstad och Gittes Tygkälla i Rinkaby.

 
På vägen passerade vi ett slott - Trolle-Ljungby. I Norrbotten har vi inte så många slott. Inga alls, faktiskt.
 
Tygbutiken är väldigt stor till ytan och fullproppad med tyger, allt från långt tillbaka fram till nu. Jag tror inte att de har haft så många utförsäljningar. Det tar en stund innan man tar in allt och kan börja se själva tygerna. Butiken är belägen i en gammal ladugård och består till stor del av små rum och alkover och överallt har man placerat gamla provdockor. Det gäller att komma ihåg var man befinner sig, för ibland känns det som att man är i ett skräckkabinett...

 
 
 
 
 
Det här är Anna. Hon är riktig och inte alls läskig
 
Thomas skulle köpa blad till filofaxen så därför åkte vi in till Kristianstad där vi började med att fika på Duvanders. Räktårta och budapeststubbe med hallon och så en latte på det. Mums.
 
 
Efter hemkomsten har vi sovit middag en liten stund. Nu sitter Anna och jag vid varsin dator medan Thomas står vid spisen. Ser ni vad vi får till middag?
 

Nu ska hela rasket rivas

Håhå jaja. Tro det eller ej, men jag har faktiskt varit på dans två kvällar den här helgen. I fredags spelade Drifters i Piteå men jag var seg efter jobbet. Det tog ett tag innan jag hade lagat middag och duschat. Tjejerna skulle också ut så det var trångt framför badrumsspeglarna. Nå, jag var framme i pausen och det var ju bättre än att inte komma fram alls. Det blev en kort och intensiv, men himla trevlig, kväll och som vanligt var Drifters jättebra! Jag har ju inte träffat Erica o killarna på väldigt länge så Erica bad att jag skulle stanna medan de packade och det gjorde jag. Trevligt med lite tjejsnack och sen passade det väldigt bra i tid, för jag kunde plocka upp tjejerna i stan när jag kom tillbaka till Luleå. 
 
På lördag gav jag mig iväg till Hans och Märit och tillsammans med dem och Biggan åkte vi till Skellefteå där Martinez spelade. Det blev ännu en lyckad kväll. Skellefteå Folkets park är ett så himla trevligt ställe och jag önskar att det fanns något lika mysigt i Luleå. Martinez blir bara bättre och bättre för varje gång jag hör dem. Så mycket bra danslåtar, så många fina duetter, så glada musikanter! 
 
Och som jag fotade! Nix, inte en bild! Jo, förresten... Jag fotade Anna som kom dit med lille Otto en stund innan dansen började. När jag träffade dem senast, i somras i Täfteå, var han bara ett litet knyte. Nu är han sex månader och det är bara en tidsfråga innan han börjar äta palt...

  
 
Jag lyckades slumra en stund i bilen på vägen hem så det var ju tur att det var Hans som körde till Piteå. När jag närmade mig Kallkällan smög en brandbil upp bakom mig. Det visade sig att det brann i en bil bakom mitt garage. 
 
 
Idag förpassades pepparkakshuset till komposten, men jag gör om det nästa år. Likadant fast bättre. 
 
 
Tomtarna är ligger i sin kartong och fönsterlamporna har ersatt ljusstakar och stjärnor. Jag brukar inte ha någon julgran så det går ganska snabbt att plocka bort allt. 
 
 
Och imorgon väntar en härlig måndag, den första arbetsmåndagen på mycket länge.
 
 

Sail on

Plötsligt en morgon var det väldigt blött på köksfönstret. -21 ena dagen och +1 dagen efter innebär att det är vansinnigt halt. Det kände jag när jag gled iväg till Gammelstad för att hämta Katarina. Senare på dagen ställde LLT in all busstrafik.
 
 
Trots den varma sköna väderleken har jag tillbringat väldigt mycket tid inomhus. Sett film och sytt litegrann. Förutom väskan i förra inlägget jobbar jag på min kostym och igår svängde jag ihop den här till Christin. Hittade tyget på stuven på Ohlssons och jag tyckte det var lite kul med sina grå "fjäll".
 
 
 
Jag monterade min flamsk och tänkte hänga upp den, men alla tvärgående väggar i det här huset är gjorda av betong av hårdaste slag. Det gick definitivt inte att banka in en spik. Jag fick ta en pytteliten betongkrok men själva kroken passade inte i upphängningsanordningen. Attans.
 
 
Men bättre brödlös än rådlös, så jag tog en tändare och höll den under kroken och sedan klämde jag till den med tången. När den slutat brinna, förstås.
 
 
Det blev så bra!
 
 
När jag fikade med Anita idag tipsade hon mig om en ny skiva med Lionel Richie på vilken han sjunger sina gamla hits tillsammans med olika sångerskor. En av dem är vår egen Jill Johnsson! Skivan heter Tuskagee och den bästa låten är förstås Hello. Den spelade dansbandet Alexander från Umeå, långt före dirtyfox och annat påhitt. Jag har självklart originalet på vinyl. 

 

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0