Motionerat symaskinerna
Någon gång i början av december klippte jag ut tyg till en klänning efter ett mönster som jag köpt på Tradera. Jag pysslade med mönsterpassningen, sen lade jag undan alltihop och så blev det liggande ända tills i helgen, då jag tvingade mig själv att markera klart och sätta igång att sy.
Lite lagom tråkig kontorsklänning, men det är lite karuschka i tyget så den är väldigt bekväm.
Det är både guld- och silvertrådar i tyget så jag markerade sömmen under bysten med en tråckeltråd av silver. Jag är hyfsat nöjd och skall börja på ett nytt projekt snart.
Annars stickar jag mest. Jag har stickat lite drygt en och en halv ugglevante i ull. De blir väldigt fina men det är ingenting man kan lyfta blicken från för då kan det bli galet.
Helgen som var tillbringade jag för omväxlings skull inte i Umeå. Hans lilla flicka var hos honom så jag bestämde mig för att vara hemma med mina små flickor, och så lillpojken förstås.
Men först åkte jag till Max och Christin där jag bjöds på mumsig oxfilé med två olika sorters såser. Det blev en irish till efterrätt och sen satt jag och Christin i källaren och pratade och pratade och pratade tills det var nästan morgon.
Jag sov riktigt länge men det hindrade inte att jag låg i soffan i allrummet och vilade lite medan värdfolket pysslade med frukosten. Jag är särskilt förtjust i de fina gardinerna från sent 60-tal eller tidigt 70-tal som är så vackra mot den röda kornischen.
Resten av helgen var fortsatt svinkall och vi häckade hemma i Luleå inomhus ända till måndag morgon, då plikten kallade. När jag kom hem visade termometern i köksfönstret 21 grader både ute och inne. Jag är imponerad av mina täta fönster. Några timmar efter den här bilden hade utetemperaturen dragit iväg och sjunkit ytterligare.
Som ni märkt händer det inte så mycket på bloggen numera. Det är tydligen så att Instagram är på väg att ersätta bloggarna, men så är det inte för mig. Jag har bara inte riktigt energi och ork att skrivajust nu. Jag har funderat på att helt enkelt lägga ner den, men jag tror den får vara kvar så jag kan uppdatera när/om andan faller på.
Det händer roliga saker och det händer också sånt som jag gärna sluppit, men jag vet av erfarenhet att det är idag som gäller just nu. Det är fint att ha familj, vänner och min kärlek.
men inom mig är alla känslor blå
Äntligen är helgerna slut och den grå vardagen har tagit över. Folk är på jobbet, det har varit snorhalt ute och folk har halkat och slagit sig som aldrig förr. För ett par dagar sedan föll dock några snöflingor och temperaturen har anpassats efter årstiden. Harriet och jag flexade ut lite tidigare igår och åkte direkt mot Umeå. Allt gick bra ända till Skellefteå, där vi rastade lite på Statoil. (Jag åt förstås en härlig statoilkorv med räksallad och starksenap.) Någon mil söder om stan blev det plötsligt vinter. Det var som att köra genom en dörröppning med höst på den ena sidan och snöstorm på den andra. Men jäklar vilket väglag! Det blev till att köra på känsla mellan 40-60 km/h eftersom det var omöjligt att se vägen, särskilt när mötande trafik yrde upp en massa snö. Någonstans vid Sävar lättade alltihop och jag kunde skjutsa Harriet till hennes hem på Tomtebo (efter att ha blivit felnavigerad två gånger).
Landade hos Hans strax före åtta och då var det nästan lite brådis. Snabbuppfräschning och ombyte och sen åkte vi till Ersboda och dansade till Perikles. Jag hade riktigt, riktigt kul! Känns som att jag har börjat "dansa in" mig och blev uppbjuden av flera godingar (förutom min egen, förstås). Hittade också flera stycken jätteduktiga dansörer på damernas. Det var lite stökigt, men det får man ju stå ut med. Stämningen var det i alla fall inget fel på, den har ju en tendens att hamna på topp när Perikles spelar. Tänk, när jag var ung dansade jag jämt och ständigt till dem. Sedan gick det ÅR men när jag började åka på Vemdalsforumen fick jag dansa till dem igen och under de senaste två åren har de ju faktiskt varit häruppe litegrann igen.
Förra lördagen var vi till Skellefteå folkets park och där spelade Sannex. Också en sån där sjukt rolig kväll med kanonbra musik och gott om jobb på dansgolvet. Jag har inte träffat Hans och Märit på ett tag, men jag fick en present som de köpt i Malmö!
Lakritssirap! Nu ska jag bara googla efter lite recept. Mums!
Vi var en sväng på stan och parkerade som vanligt i Parketten. Jag är lite fascinerad av parkeringshus. Rent generellt så brukar de vara väldigt trånga. Och överfulla. Man sitter där och kör och så tänker man att "JAAA!!! En ledig plats!" och precis när man ska svänga in så ser man att det ändå står någonting längst fram i parkeringsrutan, oftast något japanskt med fyra hjul på undersidan. Man bygger antagligen parkeringshus med såna där små uppochnervända tvålkoppar som mall. Därav storleken på rutorna.
I Parketten är det dessutom väldigt lågt i tak, men för att man inte skall tappa fattningen och förlora förståndet i trängseln så kan man läsa en massa positivt laddade ord på väggarna.
Och jag blir så lugn och fin av ord som "mysgroda" och "styrka".
Året som gått
Så blev det nytt år igen. För mig blev 2013 ett alldeles utmärkt år, det bästa på länge, faktiskt. Det hände så himla mycket bra saker som följer med mig in i 2014 och förhoppningsvis resten av livet.
I januari var jag ner en sväng till Thomas och Anna.
Vi var bland annat på afterwork
och på Gittes i Rinkaby (sjukt spooky tygaffär)
och så åt vi hummer som Thomas tillagat. Mums. Och mumsig var kanske musen som Knas tog in och lekte med innan han åt upp den...
Januari var också den månad då Frida flyttade från Stengatan till Halmstad. Snyft.
I februari var jag med Christin på CG och vi VRÄKTE i oss fantastisk mat!
G4S kundtjänst flyttade tillbaka till Stockholm och de flesta av mina arbetskamrater slutade.
Jag stickade en oktröja på rekordtid.
I mars hände det inte så mycket. Lasse Stefanz var på Western Farm i Boden och i Luleå sken solen och man kunde promenera på isvägen mellan hamnarna.
I april åkte jag till Vemdalen och det skulle bli den sista resan med Saaben.
Fem kilometer före Vemdalsskalet rasade turbon. Leif Wibron bogserade oss (Thomas var också med) fram till hotellet och jag ägnade dagen efter åt att sälja och tömma bilen.
Thomas fyllde 40 i slutet av mars och hade stort kalas i början av april så det blev ännu en resa till Blekinge för mig.
och den sista dagen i månaden plockades skylten ner och vi som varit kvar till slutet åkte hem från G4S för allra sista gången.
Maj var min första arbetslöshetsmånad. Jag åkte buss till Tjåmotis och hämtade Fridas Mercedes.
Jag var på dansgala i Coop Arena men hängde faktiskt mest i baren med Thomas, Ingridoch Kent. Fast det var roligt det också!
Ulrika och jag åkte upp till Gällivare på Lasse Stefanz!
Kvällen den fjortonde maj gick jag in på folksam.se och kikade lite precis innan jag skulle slå av datorn och gå och lägga mig. De sökte skadereglerare och sista ansökningsdagen var den femtonde. Jag slängde iväg en ansökan...
I juni skjutsade Ulrika och jag Thomas och Thomas till Umeå och Täfteå. Här tog vi en liten rast i Ljusvattnet.
Jag tänkte börja rensa förrådet, men ångrade mig efter att ha tittat i några kartonger.
Jag städade dock upp i syrummet och svängde i hastigheten ihop en tröja, som jag hade på anställningsintervjun på Folksam, och några klänningar.
Jag skjutsade Katarina väldigt mycket. Hon jobbade i grillkiosk i kyrkbyn på dagarna och målade ute på Luleå Airport på nätterna.
Dagen före midsommar ringde de från Folksam. Jag hade fått jobbet och skulle börja den 19 augusti. Från den dagen blev det den bästa sommaren sedan barnen var små.
I juli spelade Streaplers på Björknäsparken och Roger Qvarnström gjorde radio med dem och mig på morgonen samma dag.
Jag åkte till Malung och hade några ruskigt roliga dagar tillsammans med mina underbara vänner.
Lasse Stefanz var på Björknäsparken och där var också Ulrika och jag.
I början av augusti åkte jag för tredje gången detta år ner till Blekinge. Den här gången på arbetsläger. Vädret var helt fantastiskt. Jag skrapade räcken, målade stolar, rensade avlopp och bakade Twin Peaks-paj.
Vi var och badade och vattnet var jättevarmt.
Och Snoddas var liten och världens gulligaste och vi myste och myste...
Frida var hemma och jag ville ha en bild på oss allihop innan hon åkte tillbaka till Halmstad. Duktiga Jennie Carnudd, min brorsons fru, tog de fina bilderna.
Jag och Christin var till Haparanda och Torneå. Vi hann med ett antal loppisar, Alko, en tygaffär och Ikea förstås. Vi var också på Kläppenteatern i Boden (en annan dag) och såg Spionoperan.
Jag dansade förstås hela sommaren också. På torsdagarna i Skellefteå, fredagarna i Boden och det hände att jag åkte med Hans och Märit till Täfteå på lördagarna. Jag lärde känna Annelie, vi började åka tillsammans på dans och vi hade så jääääävulskt kul!!!
Den 19:de augusti började jag jobba på Folksam. Åh, vad jag är glad för det!
I september dansade jag till Drifters på säsongsavslutningen i Täfteå och där träffade jag legendaren Mats Långström från Max Fenders. Stort!
Jag gladdes åt Per-Håkans - gamla Sannex - som spelade i Boden och var så himla bra!
Så köpte jag en Volvo 850, mitt livs första Volvo och så fyllde jag 54!
I oktober åkte jag och min kollega Anna på introduktionsdagar på Folksam i Stockholm.
Vi hann dit en gång i slutet av månaden, denna gång med hela avdelningen. Vi kryssade med Cinderella, konfererade och njöt av Callinaz och Larz Kristerz. Och vår grupp vann en prestigefylld tävling. Vi är så himla bra!
I november åkte jag till Vemdalen på orkesterforum för fjortonde gången. För första gången var jag in till själva Vemdalen, till bowlinghallen.
Jag bodde förstås med Cattis och jag vann förstås tipsrundan.
Resten av månaden gick i ett hiskeligt tempo, men jag hann i alla fall baka jullimpa innan den tog slut.
I decembervar jag till Lycksele och såg Pistvakt. Gaj å partaj!
Jag bakade väldigt många pepparkakor, men struntade i huset i år.
Åkte till Härnösand på dansgala. Vilka spelade? Lasse Stefanz, förstås!
För en del var 2013 inte något bra år, det har jag sett på fejjan. Men för mig var det det bästa året på väldigt länge. Det var skönt att sluta på G4S och det var skönt att få ett nytt BRA jobb så snabbt. Det var skönt att få vara ledig hela sommaren och veta att jag hade ett jobb att gå till. Det hände fler fantastiska saker under 2013 men det tar jag en annan dag.
