Om dagarna

Nog är det fint det här med att vara ledig lite hipp som happ mitt i veckan. Eftersom jag sällan är ledig hela helgen bestämde jag mig för att ägna delar av den här dagen åt min bil. Jag förberedde mig genom att sova ordentligt och länge. Sen tog jag på mig jobbarbrallorna och satte igång med att rulla däck innan jag åkte till min bror och lade om dem.



Det var verkligen jobbigt. Jag fick smuts på både handskarna och byxorna. Men jobbigast var det nog kanske ändå för Håkan, min bror, som faktiskt var den som utförde själva bytet.



Nu ska ju de här däcken bara sitta på ett drygt dygn, eftersom Håkan konstaterade att de var i de närmaste blanka. Jag fattar ingenting - hur kan de bli det?

När alla fyra satt fast åkte jag till OK och fick köa för att fylla luft och det behövdes, ska jag säga, även om de bara var platta på undersidan. Och som grädde på moset bestämde jag mig för att tvätta min fina Saab. Även på Nordiska Bil var det kö, men jag passade på att spruta lite extra avfettning på fälgarna och nederdelen av bilen medan jag väntade på min tur. När jag sedan kört in den så gick det bra i en halv minut, sedan fastnade själva biltvättningsapparaten mitt på bilen.


Det här var på sluttampen, efter väktarbesöket, då man återigen kunde se vilken färg den har, min fina Saab...

När det gått fem minuter och den ännu inte återhämtat sig och velat fortsätta så ringde jag Securitas (Ja, jag vet. Värre än en svordom.) och han var där på två röda. Han gick in i ett litet rum på sidan, tryckte på några knappar och fick klia sig lite i huvudet innan den plötsligt startade och fortsatte programmet som om ingenting hänt. "Den brukar fastna lite då och då" sa väktaren. Då känns det förstås tryggare att spola av den själv, men jag iddes faktiskt inte.

I lördags hade jag fint främmande från Skellefteå. Det var min kompis Anna som kommit till Luleå med sin mamma Ann-Katrin och lilla gullfian Maja, två år. 

Maja är en liten solstråle som, till skillnad från många andra småttingar, går att ha i möblerade rum. Hon klättrade med stor framgång på kökspallen



och i sängen.

 

Innan hon åkte hem till Skellefeå bytte hon om och tog på sig solbrillorna. Vi har nämligen vår här. Var har ni er...?



Nu jobbar jag bara onsdag och tidigt, tidigt på torsdag morgon kör jag till Vemdalen för elfte gången. För farao, så kul det ska bli!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0