Thomas Deutgen talkshow på Norrbottensteatern igen! Den här gången hade jag med mig både min kompis Ulrika och mina tjejer Malin och Katarina. Det var så FRUKTANSVÄRT roligt!!!

Gunhild sjöng och spelade trombon...



...tre trumpeter SAMTIDIGT...



...blockflöjt...



...och SÅÅÅÅÅÅG! Imponerande!



Hans-Inge "Singe" Magnusson spelade och var glad.



Hans-Olov "Hantis" Ohlson läste sina egna snillrika limerickar, den ena fräckare än den andra. Snygg slips hade han också!



Bo Selinder framförde sina egna låtar, vars texter var sanslöst roliga och intelligenta. Han ackompanjerades av Andreas Eriksson.



Thomas Lundin sjöng och gav oss bl a smakprov på sin schlagerkunskap. 







Och Babsan, kvällens primadonna, visade också hela sin artistiska bredd!







Kolla handen! Jag är såpass gammal att jag minns Zarah Leander...



Det var en kväll fylld av musik och glädje, för att nu använda några välanvända, men icke desto mindre sanna, klyschor. Som vanligt höll Thomas ihop hela paketet på ett föredömligt sätt. Det är i och för sig möjligt att den stackare som skall redigera programmet innan det sänds i P4 Norrbotten imorgon, är av en annan uppfattning. Det berättades mer än en historia som kanske inte lämpar sig för radion, om man säger så.



Sånt här berikar livet! För knappa två veckor sedan bubblade gråten i bröstet länge efter att teaterföreställningen var slut. Igår var det skrattet som ville ut. Båda lika befriande.

Som jag skrev på fejjan - det här var världens bästa tisdag!