Ain't gonna need this house no longer
Jag fann mig plötsligt på sportbaren Allstar, omgiven av ett oräkneligt antal tv-apparater vilka alla visade ett och samma program, nämligen en hockeytävling. De två tävlande lagen var Luleå Hockey och Brynäs och hela tillställningen ägde rum borta, alltså inte på Coop Arena. Hockey kan ju vara kul och trevligt, men ska jag vara ärlig var både maten och sällskapet (kollegor) intressantare än tv-programmet. Jag missade t o m målet. Ryckte skräckslaget till när de andra gästerna vrålade av glädje åt det som kom att bli matchens enda mål.

Sen blev en stackare så illa tacklad att han fick hjärnskakning (I matchen, alltså. Inte på restaurangen.) Men den närgångna motståndaren fick sitt straff. Avstängning fyra matcher och 15000 i böter. Nästa gång han får spela är i Luleå...
Det är fortfarande hyfsat varmt ute och det regnar inte fullt så mycket längre. Jag måste ändå börja tänka på att lägga på vinterdäcken för plötsligt en morgon kan världen vara vit. Det känns lite tidigt att börja med dunjacka och poplinkappan börjar kännas lite tunn, så i fredags rusade jag in på Team Sportia och köpte en lättvadderad parkas, vars ärmar, till min stora glädje, var tillräckligt långa för mina armar och detta i min storlek, 36. Det händer inte så ofta, men jag blir lika glad varje gång.

Premiäranvände den i lördags när jag och två av tjejerna gick in till stan, fikade på Mat och Prat...

...och gick sedan hem igen. (Ja, de gör sig till...)
Vi passerade Bergviksskolan, där alla mina fyra ungar gått, och det var ingen rolig syn.



Verksamheten är numera flyttad till gymnasiebyn och jag tror att det är bra. Det är som en av Björns lärare sa:
- Det sitter så mycket negativt i väggarna i den här skolan.
Det hade hon väldigt rätt i.

Sen blev en stackare så illa tacklad att han fick hjärnskakning (I matchen, alltså. Inte på restaurangen.) Men den närgångna motståndaren fick sitt straff. Avstängning fyra matcher och 15000 i böter. Nästa gång han får spela är i Luleå...
Det är fortfarande hyfsat varmt ute och det regnar inte fullt så mycket längre. Jag måste ändå börja tänka på att lägga på vinterdäcken för plötsligt en morgon kan världen vara vit. Det känns lite tidigt att börja med dunjacka och poplinkappan börjar kännas lite tunn, så i fredags rusade jag in på Team Sportia och köpte en lättvadderad parkas, vars ärmar, till min stora glädje, var tillräckligt långa för mina armar och detta i min storlek, 36. Det händer inte så ofta, men jag blir lika glad varje gång.

Premiäranvände den i lördags när jag och två av tjejerna gick in till stan, fikade på Mat och Prat...

...och gick sedan hem igen. (Ja, de gör sig till...)
Vi passerade Bergviksskolan, där alla mina fyra ungar gått, och det var ingen rolig syn.



Verksamheten är numera flyttad till gymnasiebyn och jag tror att det är bra. Det är som en av Björns lärare sa:
- Det sitter så mycket negativt i väggarna i den här skolan.
Det hade hon väldigt rätt i.

Kommentarer
Trackback