För jag vill inte sms:a

Ännu en lördag hemma i soffan, trots eminenta Jive i Kalix och Thor-Görans i Piteå. Imorgon Martinez i Sunderbyn, men eftersom jag numera äter, sover och andas G4S så inleder jag dagen med några timmar på min arbetsplats i Boden (har faktiskt tillbringat sju vakna timmar där redan idag) för att därefter ta mitt block och bevista Mia Skäringers show Dyngkåt och hur helig som helst i syfte att två timmar efter föreställningens slut leverera en recension till Norrbottenskuriren. Har inte skrivit något i den sedan Euskefeurat i januari, så lite nervös är jag.

Tvätta bör man, annars har man inga rena kläder att ta på sig, så därför har jag lämnat soffan några gånger under kvällen för att tömma maskiner, mangla och hänga in i torkskåpet. I mitt hus har vi nu begåvats med ett nytt bokningssystem i tvättstugan. Den bokas numera med en liten blipp som ger access till den tid man valt och detta har sina fördelar. Man får vara ensam därnere, ingen som tittar in och undrar om de får "låna" torkskåp eller tumlare eller rent av sno en maskin av en. Det är inte heller så petnoga att man börjar tvätta precis det klockslag man valt, för ingen annan kommer in på någon annans tid.



Ett par nackdelar finns dock. Skulle man råka LÄMNA sin lilla blipp i tvättstugan så kommer man inte in igen. I praktiken måste man då stå på vakt när nästa person skall tvätta för att vördsamt be om att få komma in och hämta den. Om man då, som jag, har satt fast blippen i nyckelknippan (med hemnyckeln) kan detta få förödande konsekvenser och man kan i värsta fall tvingas tillbringa natten i källarkorridoren. Om man har sista tiden på dygnet, vill säga. Och det har jag ALLTID. Man får heller inte missa sista inpasseringstiden, för då blir man helt enkelt utelåst och kan bara stå och titta in genom fönstret i dörren hur tvätten surnar i maskinen.

Nu hände inget av detta ikväll, men tiden blev knapp och jag hann inte torka allting. Jag har därför tvingats hänga tvätt över badkaret, vilket omöjliggör det härliga skumbad jag så väl behöver med jämna mellanrum, helst varje dag, och jag måste helt enkelt använda DUSCHEN. Jättejobbigt.

Jag har inte så mycket att skriva om numera, som ni kanske märker. Jag jobbar, äter, sover och promenerar och det verkar kanske skittråkigt, men det är faktiskt inte det. Jag känner mig faktiskt oerhört tillfreds med tillvaron just nu, trots det till synes händelselösa livet. Det gäller att lära sig att glädjas åt det lilla. Igår, till exempel, köpte jag tre stycken lakritsplopp på Kvantum (extrapris 15 kr). Eftersom jag faktiskt känner att jag nästan har förätit mig på dessa delikatesser så åt jag bara en och stoppade de två andra i handväskan. Tänkte att jag skulle lägga dem i en låda på jobbet för framtida behov, men detta glömde jag. Därför kunde jag avnjuta ännu en ikväll när jag plötsligt drabbades av ett osannolikt sötsug.

Apropå sötsug så bakade jag en äppelkaka en kväll efter jobbet. Helt otippat. Den var riktigt enkel och väldigt god. Ännu godare dagen efter då den tog slut innan jag hann säga "Är det någon som vill ha äppelkaka?"







Kalle har varit hemma på höstlov och i fredags satt han och Katarina vid köksbordet och bara myyyyste...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0