Igår tänkte jag skriva litegrann om skillnaderna mellan Norrbotten och Blekinge, om att det här nere finns saker man inte trodde fanns och aldrig trodde att man skulle få uppleva, men något, som jag kommer att berätta om så snart jag har fått bilderna, kom emellan. Om jag trodde att min födelsedag skulle passera så obemärkt som den gjorde så trodde jag fel...

Men i Blekinge växer i alla fall päronen i träd på människors innergårdar. Det tycker jag är ganska fantastiskt.

Man kan köpa gammaldags lågpastöriserad mjölk i tvåliters återvinningsbara plastdunkar. Mums för en kalkis.

Man får låna Tomas Lundins kaffemugg när man är på besök.

Sugröret är dock tydligen mitt...


Om man har tur kommer mannen i huset hem med en kasse kantareller en vanlig tisdagkväll.

Dessa kan man då som gäst få äran att steka i smör och tillsammans med värdfolket avnjuta dem på en lika smörstekt skiva franskbröd. Vad är löjrom mot detta? Nja, fortfarande snäppet vassare...