I put my old blue jeans on

Det har hunnit gå en och en halv månad så jag har bara väntat på att det skulle vara dags igen och det var det. Jag pratar om månadens besök på Sunderby sjukhus akutmottagning. Den här gången hade flickan (det är alltid samma) fått en armbåge på näsan. Det var en så rejäl smäll att den liksom flyttade sig en bit i ansiktet (näsan alltså, inte armbågen) och imorgon skall barnet sövas och näsan skall placeras på sin ursprungliga plats. Cheerleading är en farlig sport...

Det här med kläder är märkligt. En del plagg kan man använda i åratal och man känner sig alltid lika välklädd i dem, trots att de kanske inte är så märkvärdiga. Jag har flera svarta t-shirts som jag bara älskar, en klänning som jag känner mig skitsnygg i och en jacka som får mig att se ut som högst 35 (ja, där kröp mina fruktansvärda ålderskomplex fram igen.)

I våras sydde jag en långärmad t-shirt. Den är randig i vitt och petrol, båtringad och har ett sprund med vita undersydda knappar på vardera ärmen. Verkligen jättesnygg till snäva jeans. Jag sydde en likadan till Ingrid och
 
hon har använt sin jättemycket medan jag bara har haft min en enda gång. Varför det? Jo, precis den dagen konfronterades jag med den värsta människa jag någonsin har träffat. Hon var så fruktansvärt obehagligt oförskämd och otrevlig mot både mig och min kollega, att det dröjde länge innan jag återhämtade mig från den dagen. Och varje gång jag har tagit på mig min tröja efter det, har den åkt av lika snabbt. Det är som att den otäcka händelsen har vävt in sig i fibrerna... Men jag har ju andra tröjor!

Fast nog är det lustigt hur det vi har på oss kan påverka oss! När jag sköt pistol fanns det skyttar som alltid hade samma kläder och samma skor, särskilt på tävlingar, som ett slags turkostym. Ragnar Skanåker berättade en gång att han också hållit på så i början av sin karriär, men menade att det tog alldeles för mycket fokus från själva skjutningen, så nu kunde han ha på sig i princip vad som helst och ändå vara bäst.

It´s all in your head, kan man nog utan överdrift påstå. Fast nog har man vissa outfits som man har roligare i än andra. På dans alltså. Eller i andra sammanhang. Är det någon som känner igen sig?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0