Dance the night away

Det gick inte något vidare för Thorleifs i Melodifestivalen. Eller också kan man kanske säga att det gick relativt bra. De kom ju inte sist precis.

Jag dansade med en av mina trogna kavaljerer igår, men när jag öste lovord över Sweet kissin´ in the moonlight höll han mig på en armlängds avstånd, betraktade mig med avsmak och sa:
- Du kan väl för fan inte mena allvar! Säg att du ljuger! Du driver med mig, eller hur?
Eftersom jag aldrig skulle komma på att förneka min faiblesse för den här typen av musik i allmänhet och Thorleifs i synnerhet, så vidhöll jag givetvis vad jag sagt. Han tittade på mig som om jag haft sex fingrar på varje hand och klivit direkt ur The Deliverance. Det kommer aldrig att bli vi... 

Då kändes det bättre när jag en stund senare fick medhåll av hela Martinez i vars sällskap jag känner mig helt normal. Martinez blir bara roligare och roligare att dansa till! De har en varierad och mycket dansbar repertoar och Lillan är en alldeles föredömlig frontfigur. Alla jag dansade med hade någonting gott att säga om dem. Särskilt en man från inlandet som var rädd att Lillan skulle byta till en längre kjol efter pausen. Det gjorde hon inte och han såg glad ut resten av kvällen.

Jag fascineras och förfasas över det enorma överskott på kvinnor som numera snarare är att betrakta som regel än undantag. Var är MÄNNEN? Det är ju inte älgjakt året runt! Är detta början till slutet för mänskligheten? Med bara kvinnor på dans omöjliggörs ju förutsättningen för artens fortlevnad! Krafttag behövs! Å andra sidan är det där med förökning inte något särskilt hållbart argument med tanke på medelåldern vid de tillställningar jag besöker. 

Katarinas legitimation befinner sig någon annanstans än i hennes portmonnä. Detta blev hon varse om när hon skulle in på ett ställe med 18-års åldersgräns i fredags. Förtvivlat vände hon ut och in på väskan men id-kortet stod inte att finna. Så det var bara för fröken att vända på klacken och gå därifrån. Försmädligt, särskilt med tanke på att hennes sjuttonåriga kompis kom in utan problem.

Mammajouren gjorde en utryckning och på sin promenad till vår avtalade mötesplats mötte Katarina en tjej och en kille som tyckte hon var snygg och ville att hon skulle vara med på frisörvisning dagen efter, alltså igår. De representerade Toni & Guy och eftersom hon har varit modell åt dem förut så ställde hon upp även denna gång. Visningen tog hela dagen i anspråk och så här såg hon ut när hon kom hem. Läckert, om ni frågar mig.

Det är möjligt att hon kan få vissa problem med sikten.
I morse hävde jag mig ur bingen bortemot 10-snåret och sorterade tvätt. Men man skall inte boka tvättstugan den 29 februari när den dagen inte ens finns. Jag sätter väl om blommorna istället.



Kommentarer
Anonym

det var väl ändå för tusan sebastian?

2009-03-01 @ 18:01:58
Anna-Panna

Snyggt hår men jag hade aldrig vågat göra något så drastiskt, jag.

2009-03-01 @ 18:09:11


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0