När jag klev ur bilen utanför Ikea i Sundsvall i söndags fick jag en smärre chock, som man dessvärre kan drabbas av när man är ägare av en bil med klimatanläggning. Hett var det rätta ordet och min västklänning i ull i kombination med tjocka strumbyxor och höga stövlar kändes helt fel. Folk sprang omkring i cykelbyxor, shorts, sommarskor, linnen och jag insåg att jag nog bör uppsöka ett solarium i alla fall. Min magnecylvita lekamen gör sig för närvarande bäst i helmörker och lite färg på ben och armar vill jag ha innan även jag börjar dressa av. Tack och lov behöver jag inte bekymra mig över så allvarliga saker än på ett tag. Häruppe är det knappt så att termometern orkar masa sig över på plussidan...

Nu följer några halvslappa veckor på jobbet eftersom det är röda dagar lite hursomhelst. Imorgon kommer Drifters och spelar sin ovana trogen i Sunderbyn, men den här gången stannar jag troligen hemma istället för att sponsra den arrangören. Det får bli en resa till Skellefteå på fredag kväll istället. Ett ögonblick lekte jag med tanken att åka ner till Täfteå på lördag eftersom Thomas skall dit och göra reportage för Får jag lov, men jag har besinnat mig och kommer att ägna mig åt något annat skojigt istället. Typ förrådsrensning t ex...

Igår fick vi elva nya rullar med dupionsiden till butiken. Jag måste kanske ha några meter av det röda... Det blir ju Malung och Guldklaven även i sommar.

Godis!

När vi stängde igår trängde sig en kvinna in i butiken och ville titta på ett tyg, men jag och Anna visade oss från våra sämsta sidor och bad henne respektera att vi båda hade tider att passa.

Anna skulle nog bara hem, men jag satte mig i bilen och åkte till Piteå och där ett utvecklingssamtal med Frida och hennes lärare väntade. Längs korridorväggarna på Strömbackaskolan har man målat alla Piteås idrottsföreningsloggor och en liten vrå har man faktiskt avsatt till Luleå.

Avundsjuka pitebor har dock utsatt dessa konstverk för åverkan.

Nu är det dags för mig att knata iväg till jobbet. Att beträda innergården är numera förenat med livsfara, då man har påbörjat renoveringsarbetena. I oktober skall vi flytta ut, och det är ingenting jag längtar efter precis....

Utsikt från mitt köksfönster.