Det har onekligen varit en miserabel vecka, om jag skall uttrycka mig milt. Jag har inte vågat skriva ett enda inlägg eftersom jag har varit på så dåligt humör att jag förmodligen enbart skulle ha klarat av att skriva svordomar. Det värsta är att jag liksom inte kan sätta fingret på VARFÖR jag har varit ilsken utan det har väl varit typ allt och allas fel. Inte mitt eget, alltså. Vädret har varit vidrigt. Iskallt och uppehåll. Iskallt och ösregn. Iskallt, ösregn och storm och så idag, iskallt på morgonen men plötsligt sol och femton grader när jag gick hem. I vinterjacka och flipflop.

Kunderna har nog inte märkt något för jag har flinat och klippt tyg och skojat som vanligt men ibland har jag varit tvungen att bita mig hårt i läppen för att inte släppa ut alla sarkastiska kommentarer som frodats i min stackars skalle. Igår kväll var jag tvungen spola upp ett hett bad och ligga där en timme med släckta lampor och  levande ljus, och försöka tänka på något roligt. Det hjälpte ganska bra, eftersom jag gick och lade mig direkt efter. (Verklighetsflykt?)

Och idag gick jag in på kioskbaren och köpte romkulor och brända mandlar, så nu känns det ganska bra. Åt dock inte upp allt utan lämnade påsen i bilen för framtida behov.

Katarina har varit hemma ovanligt mycket de senaste dagarna. I förrgår började hon sortera sina mönster och sömnadsprover.


Det gav mig lite dåligt samvete eftersom jag skulle behöva göra detsamma. Dessutom skulle vi behöva något slags möbel där vi kan förvara alla mängder med tyger som vi samlat på oss. Katarina har sina i jättestora kassar och jag har tygfilialer i varenda garderob och i vartenda överskåp i lägenheten. Tänk vilka förvaringsutrymmen jag skulle kunna frigöra! För att inte tala om hur spännande det vore att få ett hum om vilka tyger jag äger...

Imorgon spelar Black Jack på Björknäsparken i Boden och jag skall givetvis dit. Det skulle inte förvåna mig om det blir publikrekord för den här säsongen. Under Boden Alive-danserna, som jag arrangerar som konsult tillsammans med en till, hade vi på fredagen drygt 600 pers, vilket är den högsta publiksiffran på parken hittills i år. Har förresten börjat fiska efter orkester till nästa år. Fredagen är klar, men till lördag och eventuellt söndag vill vi ha något känt och publikdragande band. Vi funderar på att ge Lasse Stefanz ett gig... (Ha, vad jag är rolig!) Vi vill helst ha ett mogenband som ändå lockar delar av den s k buggpubliken och det finns ju faktiskt en hel del sådana band. Som tilltalar de flesta, alltså. Själv är jag inte så himla kräsen, men två personer med en dator går faktiskt bort i de här sammanhangen....

Nu måste jag gå ut i köket och sy färdigt Fridas svarta vindjacka som kommer att bli osannolikt snygg! Och det bästa av allt är att jag, när den är klar, får tillbaka min egen gröna, ännu snyggare, som hon lånade för ett antal veckor sedan och som jag verkligen skulle behöva nu...

Nu har jag tre dagars ledighet framför mig, Malin har lagat jättegod middag och jag är 48 år i tolv dagar till. Det finns alltid något att glädjas åt!