Misslyckat fildelningsförsök

Mina älskade asdyra Dieseljeans är inte outslitliga, har jag upptäckt. Därför har jag ägnat massor med timmar till att kopiera dem, hitta ett lämpligt denimtyg och sist men inte minst - fabricera ett nytt, fräscht par. Som inte kostar 1300 pix. Det började med att inte tyget räckte, så jag gjorde oket av konstläder. Sen kämpade jag på med detaljer och knappar och allt, bara för att slutligen konstatera att det inte gick särskilt bra. Välsydda, javisst. Men inte så välsittande... De kändes inte bra, och hade jag provat dem i en butik hade jag aldrig ens funderat på att köpa dem. Men man kan ju inte lyckas jämt.

De högklackade skorna är bara på låtsas, även om det är skitsnyggt. Man får snygg hållning, snygga ben och blir drygt en och nittio. Skulle inte nå ner till kundvagnen på Kvantum... Men Katarina (det är hennes skor) tycker att jag kan börja gå omkring med dem. Förr sa hon att jag inte skulle ha högklackat eftersom mina abnorma vader (resultatet av många timmar på hästryggen) fick mig att se ut som en transvestit. Men med en 19-årings mognad har hon nu alltså ändrat uppfattning. Även hon provade jeansen, men hon tyckte de såg töntiga ut med konstlädret och det kan jag nog hålla med henne om. Men mitt eget lilla märke fick godkänt...

Igår var jag ledig och inledde dagen med att samla vuxenpoäng genom att lösa melodikrysset! Visserligen lyssnade jag på det i mobilen, liggande i sängen, men dock. Björn försvann med kompisar och tjejerna föreslog en sväng på stan. Katarina fick skavsår så fort hon klev ur porten, men jag vägrade hämta bilen, så vi promenerade in till stan i det soliga vädret.





Det var jäkligt varmt och man behövde verkligen inte mössa och vinterjacka. Efter att ha köpt en ny mascara var vi alldeles utmattade, särskilt flickan med rosa hår som inte gillar att anstränga sig, så det blev latte och filmrullar på Ohlssons konditori.
       
Gårdagen avslutades hos Annmari i Avan. Hon har haft tygaffär för tio år sedan, och skall avyttra sitt kvarvarande lager av knappar och dragkedjor. Eftersom vi är kvinnor, och kvinnor ofta lider av en åkomma som innebär att de 
A. samlar på sig tyg de inte behöver
B. tycker om att titta på knappar
C. finner ett nöje i att sortera dragkedjor efter längd, färg och beskaffenhet
så hade jag behövt stanna minst en vecka för att hinna med B och C i den utsträckning jag hade velat. Men nu ville det sig inte bättre än att jag skulle hämta Katarina på en fest i Gammelstad och sista färjan gick vid midnatt, så både sorteringen och tittandet blev därefter. Sedan fick jag skynda mig iväg och det var KNAPPT att jag hann...
 

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0