Nu har det hänt igen! Åtta minuter efter stängningsdags knackar det frenetiskt på butiksdörren. Trots att jag ropar att det är stängt fortsätter människan att knacka. Samma procedur som förra gången. Hon kan ju ha fått igen för lite pengar och vill hinna ordna upp det innan hon skall med tåget till Murjek. När jag gläntar på dörren frågar kvinnan som knackat:
-Har ni stängt?
Som den stabila människa jag är säger jag ingenting förrän jag har fått undan det röda skynket som ramlat ner framför ögonen på mig. Sedan säger jag:
-Nej, o nej! Vi har bara låst dörren en liten stund för vi tyckte att vi behövde en paus. Vi brukar ta det lite lugnt en stund, lägga upp fötterna och ta ett glas vin, men om du väntar här i det i övrigt nedsläckta Shopping så skall du se att vi öppnar snart igen!
Säger jag ju givetvis inte. Däremot förklarar jag att det är stängt och att det är därför som dörren är låst . Det är inte svårt att låta bli att le.