Nu sitter jag här och pustar ut efter en svinjobbig dag, Hamnade inte under täcket förrän efter två inatt och efter något som kändes som ett ögonblick var det bara att häva sig upp och släpa sig till jobbet. Jag brukar försöka sova en stund under dagen, alltså på lunchen, men inte ens det hann jag med eftersom en rast- och sysslolös dotter dök upp och ville äta sushi. Så nu sitter jag här och klipper med ögonen och är glad över att jag idag kört den naturella stilen, vilket innebär att jag inte har någon mascara att tvätta bort före sänggåendet. Det är jobbigt att vara kvinna, skall ni veta. Men innan jag intar horisontalläge skall jag lyssna på P4 Dans och naturligtvis avsluta dagens inlägg. 
   Det blev givetvis en kanonkväll igår i Skellefteå. Massor av svettiga karlar att dansa med och ungefär dubbelt så många svettiga kvinnor att kämpa mot. Men jag står mig tämligen bra i konkurrensen än så länge. Det är bara att njuta så länge det varar. Snart är det över och allt som återstår för mig är BarraBazz och Duovi i Tunaskolans matsal på tisdagkvällar mellan 18 och 21. Tjo och tjim och klackarna i taket...
   Men än är jag inte där och jag hoppas jag hinner dansa till fantastiska DRIFTERS ett oräkneligt antal gånger till! Skickliga, charmiga, snygga, välklädda, trevliga DRIFTERS! Lyckas alltid bli ett med publiken, mycket tack vare Erika som alltid tar sig tid och verkligen SER alla som vill bli sedda. Och inte nog med det, hon är en förstklassig sångerska och musiker som behärskar både blås- och klaviaturinstrument. Hon är absolut värd alla sina guldklavar! Det känns konstigt och ovant att ösa ur sig så många superlativ på en gång. Jag känner inte riktigt igen mig själv, men jag får väl skylla på sömnbrist. Ni vet väl att en människa som har sovit mindre än fyra timmar en natt är ungefär lika lullig och otillräknelig som en berusad? Vilken grad av berusning man menar har jag ingen aning om, men antagligen salongsläget som för mig endast innebär ett behagligt välbefinnande. Alltså ett par grader mildare än Lasse Stefanz-läget som är mer händerna-i-luften-jädrar-vilket-ös-berusning. Alla som har varit på bana 2 i Malung en onsdagkväll vet vad jag menar.
   Det finns individer som anser att arrangörerna av Malungsveckan skall "vara ärliga" och säga att det är show på bana 2 på onsdag och inte dans. Vilken skillnad det skulle innebära har jag ingen aning om. Det finns tre banor till att vistas på så jag förstår faktiskt inte problemet. Det gick, enligt mitt förmenande, ganska bra att dansa på bana 2, om än på en något reducerad yta. Längst bak i salen och i utomhusdelen svingade man runt för fullt hela kvällen. Nu dansade jag förstås med Thomas Deutgen, min mentor, och han är så skicklig att han troligen hade kunnat dansa framme vid scenen utan att krocka. Ingen, jag säger INGEN, kan dansa foxtrot som han. Smidig som en lekatt och uppfinningsrik som en...tja, någon som är bra på att uppfinna saker, lyckas han få den han dansar med att känna sig som Ginger Rogers.Eller Mat-Tina. Typ.  
   Nu är det bäst jag går och lägger mig. Först en lovsång till Drifters och sedan en till Thomas. Vad håller jag på att bli för en människa?