Trots en inte alltför framskjuten placering vid middagen på lördag kväll, så klarade vi oss alldeles utmärkt och hade dessutom vanvettigt trevligt. Det kändes som om själva tävlingsmomentet var av underordnad betydelse och personligen satt jag nog mest och väntade på juryns utlåtanden, som aldrig är särskilt förutsägbara men mycket träffsäkra och roande. Särskilt en medlems...

Kvällen bjöd inte på några större överraskningar. Inte ens Zlips, som enligt något spelbolag hade de högsta oddsen, lyckades slå ut vare sig Scotts eller Larz Kristerz, vilket givetvis var helt i sin ordning. En mycket god vän var chockad över hur illa de lät i TV och förvånades över hur bra han tycker att de är på dans. Ja, det är som jag brukar säga - nästan all musik är bra när man hör den live. Utom Cavalkad, till vilka jag kommer att återvända längre fram i inlägget.

Christine Granholm och hennes Shake glänste till på sitt opretentiösa vis och utökade säkerligen sin redan stora skara beundrare. Tyvärr fick publiken aldrig höra när Jonas Näslund och Jive visade hur det kan svänga om en gammal dansbandshit. Även om deras framträdande lämnade många oberörda så är jag säker på att deras deltagande i programmet kommer att ha en positiv effekt på bandets karriär.

Bäst i lördags var i alla fall Streaplers, som spelade efter programmets slut. Finns inget bättre! Och inte en ton förinspelat! Jag älskar dem!! 

Någon sa att hon hade hört flera gäster som inte tyckte om Streaplers, att det var fel band en kväll som denna. Hon hade en idé om att man skulle ha bokat ett modernband till efterdansen den här kvällen, eftersom både Shake och Zlips deltog i tävlingen och att det därigenom skulle befinna sig många moderndansare (vilket j-a ord!) i arenan. Tanken var inte helt ologisk, men jag har svårt att tro att Blender skulle dra 3000 gäster. Dessutom hävdar jag att det nästan alltid är de missnöjda som hörs.

 
Tjo och tjim när Streaplers spelade upp till förrätten

Producent-Melker 
      
Vi som verkligen TÅL Thomas Deutgen!
När Thomas senare kom till bordet fick han skriva en del autografer, bland annat till en man som kom fram och sade:
- Vill du skriva en autograf till min fru? Förut älskade hon mig, nu älskar hon dig.
- Då måste hon dö, sade Anna.
Han fick både autograf och en Thomas-mask som Anna rekommenderade honom att ha på sig i den äktenskapliga sängen...

Kvällen avslutades, liksom förra gången, i hotellets juryrum där Ingela från Biwa och jag, tillsammans med andra morgonpigga, löste världsproblem fram till 4-snåret.