Om Larz Kristerz

Det var en gång några killar och män från Älvdalen som skulle spela på något slags gatufest. Deras älvdalshjärtan klappade hårt för den härliga karakteristiska dansbandsmusiken från 70-talet, som på sin tid var så populär. Den spelades i radio, och i alla hem kunde man finna åtminstone något exemplar av Schytts Hålligång 6, Flamingos Bästa 2, Thorleifs Gråt inga tårar eller Max Fenders En hjärtesak. Alla kunde tralla en stump ur Det gör detsamma, Lycka till med nästa kille, Kurragömma, Vindens melodi... Killarna och männen tränade in sex stycken låtar som de framförde på flaket på en lastbil från 60-talet iklädda tidstypiska kostymer. Även instrumenten var samtida. 

Tja, det bör ha låtit rätt bra, för samma dag blev de bokade till en danskväll och de sex låtarna kändes lite få, varför de tränade in så många att de skulle klara sig en några timmar. Det här hände sig år 2001 och vi vet ju alla hur det har gått för Larz Kristerz. Ganska bra, vill jag påstå.

Perukerna har de tagit av, och de har utökat gruppen med en gosse till.

Alla har en åsikt om Larz Kristerz. Antingen älskar man dem, eller också avskyr man dem. Många tycker att de drar skam och vanära över branschen och bidrar till att dansbandens töntstämpel bevaras. Jag läste också att någon tvivlade på att de kunde spela en hel danskväll, alltså två lugna och två snabba. Själv har jag dansat till dem i Malung och jag skall ärligt säga att jag hade svårt att slita mig från "deras" bana. Den ena nostalgibiten avlöste den andra och eftersom musik för mig till stor del är minnen, så njöt jag i fulla drag. 

Att Larz Kristerz klär sig i 70-talskläder, spelar på 70-talsinstrument och framför dansbandsmusik från 70-talet är väl inte mer anmärkningsvärt än att till exempel Karl Martindahl och hans band Twist and shout enbart spelar gamla Beatleslåtar? Och hur många fritidsband finns det inte som uteslutande spelar 60-talsmusik? Storband som spelar 40-talsmusik?

Gillar man det inte så gillar man det inte. Men många tycker om det och jag kan inte se varför Larz Kristerz INTE skall kalla sig dansband. De bidrar till att öka den musikaliska bredden på landets kvarvarande dansorkestrar och de gör det jäkligt bra. Dessutom spelar de på riktigt.

Just nu känner jag att jag skulle kunna brista ut i en liknande hyllning till Jannez, ja, säkert till ännu fler band, men som vanligt väntar tvättstugan.  


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0