Skynda skynda...

Tänk när man blir pensionär och ändå inte har tid att stå i en kö med två personer före, utan går och lägger tillbaka de fina kuddfodralen man så gärna ville ha och som skulle göra sig så bra i soffhörnet. Tänk när man får så mycket att göra att man istället för att chilla lite medan man väntar på sin tur, jagar upp sig så att man nästan kokar av stress och ilska innan man är framme vid kassan. Tänk när man tycker att man är så viktig att man står och pratar i telefonen med en kompis samtidigt som man ber butiksbiträdet vara smakråd när man skall välja nya gardiner i vardagsrummet. Usch och fy för alla andra och hurra för mig som är den bästaste! (Nu behövs det kanske en liten parentes i vilken jag påpekar att den sista meningen var på skämt. Jag är bara en bitter utarbetad medelålders kvinna...)

Jag har i alla fall börjat dagen med att besöka min antagonist på Skatteverket. Detta möte skedde i ett inglasat besöksrum i något som numera har stor likheter med Fort Knox. Ett stort skrivbord, som gick från vägg till vägg, hindrade mig från att kasta mig över henne och riva testar ur hennes hår. Inte för att jag hade tänkt göra det. Nej, det blev ett givande möte och vi skildes åt i största samförstånd. Syftet med mötet var förstås att jag skulle visa vilken ordentlig, charmig och ärlig företagare jag är, samt att jag på ett snyggt sätt skulle tipsa om en annan arrangör som kanske inte har riktigt rent mjöl i påsen. Jag tror jag lyckades med båda dessa föresatser, men riktigt säkert vet jag inte förrän i januari.
 
Jag har i hemmiljö utfört ett experiment som har gått ut på att se hur full en soppåse kan bli innan någon annan än jag av alla de som bor här, byter ut den. Svaret är: HUR FULL SOM HELST! I morse rymdes inte ens en flik från en mjölktetra, varför jag såg mig nödd och tvungen att byta. Det är med kluvna känslor jag konstaterar att jag uppenbarligen besitter så viktiga specialkunskaper inom området, att ingen annan vågar klampa in på detta. Jag kommer dock under julledigheten (vilken då, förresten?) att hålla en utbildning i ämnet. Obligatorisk närvaro. 



Kommentarer
Besserwisser

Det heter specialistkunskaper...

2008-12-16 @ 11:12:39
Malin

Vad lustigt, jag höll på med samma expriment som dig!

2008-12-16 @ 17:32:32


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0