...och då går osökt mina tankar till förra tisdagen då vi lämnade Karlshamn för att så småningom åka hem. Då vräkte nämligen regnet ner oavbrutet hela dagen. Vi körde raka spåret till Gränna där vi kollade in hur man gör polkagrisar, sedan åt  vi litegrann och drog därefter vidare norrut. Råkade skada höger framfälg när jag gjorde en u-sväng (raggartakter) och drabbades av svår ångest, men insåg att däcket inte var skadat eftersom det inte blev punka och bilen inte drog åt något håll. Pust. Klarar jag av att byta lampa så fixar jag säkert ett däckbyte också, men reservdäcket är ju ett sånt där underutvecklat yttepyttedäck, så det är ju inget man kör på mer än till någon däckverkstad som säkert skulle ta hutlöst betalt för något regummerat skitdäck.

När vi passerade Vadstena passade vi på att ta några kort på klostret som bevis på att vi varit där. Det är viktigt att barnen får ta del av landets kulturhistoria så därför upplyste jag dem om att Vadstena också är Wahlströms hemort, information som de i vanlig ordning intresserat lade på minnet.

Vi hittade en rastplats strax söder om Borlänge där vi bestämde oss för att tillbringa natten. Den här gången sov jag på förarplatsen medan Björn fick ligga i det klaustrofobiskt smala baksätet. Eftersom jag tycker om honom en hel del lät jag bli att vicka bak stolen så långt det gick. Jag månar ju om mina barn och vill att de skall ha det bra. Den här natten klämde jag också fast mörkläggningsgardinerna i sidodörrarna eftersom kardborren inte satt så bra i taket, med den påföljd att vi vaknade mot morgonkvisten av att de lett in regnet i bilen så våra täcken var fullkomligt dyngsura. Men vid det här laget var vi tämligen härdade så vi bet ihop och sov några timmar till. 

Onsdagen inleddes med frukostshopping på Ica-Maxi i Borlänge, frukostätning på parkeringen utanför Ornäs stuga och därefter en guidad tur i själva stugan.
 
Sedan bar det av mot Sundborn och ett besök i Carl Larssons hem som visades av en ganska sopig guide. Hon påstod att den stora ateljén invigdes vid millienieskiftet 18-1900. Ha! På väg därifrån svängde vi in till Linnés bröllopsstuga men då var vi så skitless på att vara kulturella så vi for på Max i Bollnäs istället. 

Den natten, som blev den sista på vår semester, sov vi på en rastplats strax norr om Örnsköldsvik. När vi vaknade sken solen och täckena hade torkat. Vi köpte färska ciabatta på lilla Coop i Nordmaling och det kändes nästan som om vi var hemma.

Nästa stopp gjorde vi i Piteå hos femtonåringen Frida, skaparen av denna blogg, som har flyttat hemifrån och är en hejare på att steka pannkaka. Dock hade hon idag rätt tomt i både kylen och börsen så det blev ett besök på Kvantum innan vi fick dagens första kaffeslurk. Katarina fixade Fridas dreads och sedan åkte vi äntligen hem!


Ja, så var det med det! Skönt att vara hemma men otroligt roligt att vara borta också! Idag har jag jobbat och köpt ett rosa nagellack... Ett Rimmel. Kan jag få lite sponsring nu?