Så har ännu en helg passerat och även denna har bjudit på mestadels strålande sol. Helt underbart igen. För första gången på länge skulle jag recensera en konsert och resten av helgen skulle jag sy på min jacka, Fridas och Ellens köksgardin samt laga Chrilles skinnjacka. 

 

Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag vaknade tidigt igår morse och passade på att spola upp ett skumbad. Först tvättade jag dock håret och visst kände jag att det högg till i ryggen när jag böjde mig över badkarskanten, men jag fäste ingen vikt vid det utan rätade upp mig. När jag klivit upp ur badet och höll på att fixa mig kände jag mig mer och mer orörlig och till slut gjorde det ont bara av att röra benen. Nå, jag har väl aldrig varit någon vekling så jag åkte iväg till Lillan och upplevde den elektroakustiska konserten som jag skulle recensera men sen var det färdigt...

 

Jag klarade knappt av att gå från garaget. Malin och Adam fick komma ner och ta handväskan och hjälpa mig hem och resten av helgen har jag tillbringat i horisontalläge. När jag har ställt mig upp har jag nästan svimmat. Har känts som om jag haft kramp i varenda liten muskel från skuldrorna och ner. För farao, så däckad jag har varit. Nu har jag i alla fall varit upp och rört på mig, hängt en stund i en dörr och nu går det nog åt rätt håll.

 

Vilken jäkla tur att detta hände på helgen. Jag har dessutom semester imorgon (tandläkaren, optikern, lunch med Malin och lite sånt) så saker och ting kan ju, och får, ta sin tid. Min ena samåkningskumpan skall till huvudstaden så hade jag inte varit ledig hade jag nog varit tvungen att köra och det vete tusan hur det hade gått. 

 

En sak jag är väldigt glad över är att jag hade kvar min sängbricka med ben (som aldrig tidigare kommit till användning och varit på väg bort vid flera storrensningar men på något sätt alltid lyckats bli kvar) annars vete tusan hur det hade gått med recensionen. Att sitta upp var otänkbart men tack vare brickan kunde jag ligga och skriva och klarade deadline.