Det kommer från hjärtat

Att Mats Bergmans besöker den här landsändan hör inte till vanligheterna, men i fredags spelade de i Luleå och igår var de i Skellefteå så jag valde givetvis att åka 28 mil t o r igår. Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag har vänner i Piteå, så behövde jag bara köra dit och fick åka resten. Bekvämt och väldigt trevligt. 

 Det är ofta väldigt kul i Skellefteå. Lokalen är otroligt fin och publiken är oerhört dansant, men också i högsta grad stillsam. Det innebär att de gör det de är där för, d v s dansar och inget mer. Att applådera är uteslutet, trots att man troligtvis tycker att orkestern gör ett bra jobb.

Men det vet väl alla som någon gång har stått framför en samling människor, att det känns väldigt bra med något slags svarsignal. Bara så man vet att folk lever. Står man framför en skolklass är man ju ändå lite glad om de kanske någon gång tittar på en och kanske t o m nickar ibland, medan en applåd för musikanten är ett kvitto på uppskattning.

Igår kom dock folk igång efter paus och stämningen blev lite mer uppsluppen. Med fler norrbottningar i publiken brukar det applåderas redan från början. Jag försökte lite, ett par klapp bara, men ingen hängde på och min danskavaljer tittade vämjeligt på mig och frågande bestört "Applåderar du?". "Ja, vad f-n ser det ut som?" hade jag kunnat svara, men jag valde att titta föraktfullt på honom istället fast jag vet inte hur pass jag lyckades med det...

Jag hade nämligen otroligt roligt så mina mungipor befann sig mestadels uppe vid öronen. Det berodde förstås på att jag fick dansa jättemycket, men också på den helt fantastiska orkestern. För Mats Bergmans är så jäkla bra! Här kan vi snacka om dansband all the way! Finns förbaske mig inte en tveksam låt på hela repertoaren. Det är TAKT och DANSGUNG i varenda ton. Och så har de ju både dragspel och saxofoner, inte att förglömma... 

Magnus



Micke



Jonathan vikarierade för Tobbe (som f ö fanns bakom ryggen på Jonathan hela kvällen) , och det gjorde han kanonbra!



Magnus och Linus



Här skymtar också Gullmar på keyboard...





För några år sedan var jag med och arrangerade de s k Boden Alive-danserna och båda åren hade vi Mats Bergmans ena kvällen så för mig är den orkestern synonym med publikrekord. Tyvärr finns det många som väljer att inte åka på dans när en lite mognare orkester spelar och det är ju väldigt trist för dem. Varför jag tycker det skall jag utveckla en annan dag.

Själv fick jag i alla fall en energikick av gårdagen som bör hålla i sig om inte hela veckan så i alla fall några dagar. Efter en rejäl promenad idag så skall jag låta symaskinerna jobba ett tag, naturligtvis med Mats Bergmans senast CD Det kommer från hjärtat som soundtrack.

Klippet nedan kommer från På dans med Kurt och är filmat på Ersboda Folkets Hus i slutet av november 2011.



Kommentarer
Carro

Jag håller med dig i allt du skriver. Trots min ringa ålder på bara 20 år så är Mats Bergmans mina absoluta favoriter när det gäller en danskväll! Jag kan även tycka det är trevligt att bara sitta och lyssna. Deras musik är av bästa slag. Jag blir jätte glad i hur du uttrycker din glädje för bandet för jag försöker men får liksom inte fram de där orden, men det får du. De uppskattar också sin publik otroligt mycket, oavsett hur publiken är, vilket jag älskar.



Jag tycker också det är otroligt synd, som du också skriver att fler inte förstår mogen bandens storhet. De är fantastiska. Speciellt Mats Bergmans.



Jätte bra inlägg, detta! :)

2012-04-23 @ 18:36:23
URL: http://carropiiz.blogg.se/
Marica

Otroligt band men blir helt lyrisk när jag ser alla dessa fantastiska dansare.Synd att det är lite långt för mig att köra "115 Mil". Hoppas man får se några i Malung på dansbands veckan.

2012-06-06 @ 12:11:23


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0