Lördag hela veckan
Is this for real, or just some crazy, twisted dream?
I torsdags var det fredag och i förtjusningen över detta blev det ett besök på affären med den gröna skylten. Sex flaskor Corona inhandlades samt två cider. Bautifallatt det skulle behövas. På kvällen gick jag till en kompis med en lime och tre Coronaflaskor i en lila plastkasse. Vi kände plötsligt hur fruktansvärt hungriga vi var och stack iväg till färjan där vi åt en helt fantastisk bouillabaisse. Det kommer en bild här. De som inte gillar bilder på mat får blunda.
Igår blev jag lite tveksam till vad jag skulle göra på kvällen. Martinez i Bursiljum men jag kände också att det kunde vara skönt att bara vara hemma. Fast då hörde Hans och Märit av sig och frågade om jag inte ville följa med dem så jag gjorde mig iordning i en rasande fart och körde därefter till Piteå. När jag var på plats i baksätet på deras Merca frågade Hans om jag brukar köra över Kåge eller över Skellefteå.
- Öööhhhhh, sa jag. Över Skellefteå...????
Plötsligt reste sig nackhåren på mig och jag frågade:
- Vart är vi på väg?
- Till Bredsele! sa Hans och Märit unisont.
Angelica har gått på mammaledighet och Sandra Estberg står på scen istället för henne och det gör hon så förbaskat bra! Jag har sagt det förr och det tål att upprepas: Martinez spelar så otroligt bra dansmusik. Det finns liksom inga tveksamheter där. Och före paus körde de lite gammalt, vilket säkert var kul för de som dansade... Själv blev jag bjuden på ost, kex och kaffe som Hans och Märit så förutseende tagit med sig.
In the wake of Saturday
Efter den lyckosamma middagen gick jag först med alla mina PRISER till lägenheten innan jag gick till dansarenan. Först ut var Dolbyz från Sölvesborg, orkestern i vilken Tjalles mamma och pappa spelar.
Vi bekantade oss lite mer med Tjalle.
Tjalle hade hade en guldring i vänstra örat. Jättefint tyckte jag. "Men då skulle du se min pappa!" utbrast Tjalle. "Han är helt GALEN! Han har ring i BÅDA öronen!" Och jag fick ju hålla med. Vilken tokig pappa...
Nästa band på scen var värmländska Pia Pihlgrens som bland annat gjorde en underbar svensk version av Smokies If You Think You Know How To Love Me av Mike Chapman och Nicky Chinn.
Nästa på tur var fantastiska Barbados, som under middagen fått motta priset för Årets dansband på Manifestgalan. Läs mer om det på Får Jag Lovs hemsida. 
Barbados spelar, trots sin "moderna" framtoning, kolossalt dansvänlig musik. Och de är ju onekligen så etablerade att de kan framföra låt efter låt som faktiskt är deras egna hits, precis som t ex Flamingokvintetten och Arvingarna. De är dessutom väldigt trevliga att se på, med snygga färgmatchande kläder.
Så blev det äntligen dags för Kertz. Ett alldeles nytt band bestående av jätteunga grabbar, bl a Cattis son Hampus, som spelar bas. 
Hampus
Jag måste få säga att jag blir så jäkla glad när så unga killar verkligen har ambitionen att spela dansmusik! När de fattar att det är inte så enkelt som att folk dansar foxtrot till långsamma låtar och buggar till snabba. När de begriper att det måste till något mer för att folk överhuvudtaget ska vilja dansa. Det hade de lyckats med. Det svängde från första till sista takten, de hade en fantastisk stämsång och de spelade 100% live! (Det sista gäller glädjande nog majoriteten av lördagens band.)
Ankies, som var nästa band, var även med i höstas. Med stor säkerhet levererade de bara riktigt härlig dansmusik.
Sista bandet vi lyssnade på var Framed. Det är nåt speciellt med dessa västkustband som fostrats i Streaplers och Flamingokvintettens anda. Förutom att de spelar live så lägger de sig vinn om att få det rätta gunget i låtarna. Hör bara här...
Ja, fy farao sånt drag det var. Åh, så mycket jag fick dansa! Så jäkla kul!
Sista bandet var Chapelle, men dem hann jag inte lyssna på eftersom jag ville gå och lägga mig för att inte vara så trött under den långa hemresan. Jag lyckades komma mig iväg såpass tidigt att de inte ens hunnit sätta upp poliskontrollen som jag alltid brukar få stanna vid... Bilen gick skrämmande bra men i vanlig ordning hann jag knappt hem innan det började skrapa och låta från den. Låter som någon broms ligger an, fast ibland klonkar det till som att det ramlar lös nånting. Tja, vad ska en stackars kvinna veta. Jag har lämnat den hos Skarin, tillsammans med Famous Grouse-flaskan och hoppas att det ska hjälpa...
På förekommen anledning
Thomas och Lina
Lördagen är alltid den mest fullspäckade dagen då det är då DEN STORA FRÅGESPORTEN äger rum. Jag är alltid mer nervös inför denna än inför höstens tipsrunda då frågesporten liksom kräver mer. Man sitter ju vi bord vilket gör det svårare, för att inte säga omöjligt, att fuska ringa en vän. I år var det riktigt svårt, och för att få ihop några pluspoäng skrev jag en dikt i vilken man mellan raderna kunde läsa om konsekvenserna av att hälla cider på bastuaggregatet.
När frågesporten var över gick vi hem och började fixa oss inför kvällen och strax ramlade det in folk.
Ungefär så här såg det ut i vår lägenheten hela helgen. En massa killar i alla åldrar (utom min). Rena ungdomsgården. Och allihopa hör de till Cattis stall. Att de för ögonblicket såg ut som tända ljus berodde på detta:
Oerhört imponerande, om ni frågar mig.
Sedan blev det återigen dags för middagen och det var nu som det skulle visa sig vem som var smartast på hela forumet. Det var hela femton stycken som hade sex rätt och bara en som hade sju. Och när Lars Heaster började med att säga "På förekommen anledning" så anade jag att det var jag. Och det var det!
Jag har snott bilden av Cattis och här syns det tydligt hur vansinnigt glad Thomas är för min skull!
Det var ett stycke s k värdelöst vetande som gav mig en flaska Famous Grouse, en vistelse för två personer under nästa höstforum samt en skiva med Roger Westblom & The Inlaws. Man skulle nämna två medlemmar i Gasolin. Kim Larsen minns väl alla, men sen blev det svårt. Precis när jag skulle lämna in papperet kom jag ihåg att det fanns en snubbe som hette Björn Ugglenånting så jag chansade på Uggleberg och det godkändes. Bara ett litet minne jag hade att det är ganska fräckt att ha två djur i sitt namn...
Under middagen underhöll Janne Krantz (från Iggesundsgänget) och Framed. Jääääkligt bra!
Framed
Och så här ser Roger Westblom & The Inlaws ut. Dem hade vi förmånen att få njuta av till minglet före middagen.
Man kan inte skriva hur långa blogginlägg som helst. Ingen orkar läsa och jag har annat och göra. Jag återkommer alltså med resten av lördagskvällen, som också blev den bästa danskvällen med flera suveräna band.
You´re the Voize
Solen sken med sin frånvaro vilket innebar att det inte blev något stekande på det stora däcket utanför hotellet. Vi gjorde ingenting på hela dagen, bara slappade. Först hemma, sen nere hos Martin och Markku, sen hemma igen. Och däremellan gick vi ner på pizzerian och käkade lite.
För en gångs skull blev det inte särskilt snärjigt inför middagen. Eftersom i princip vartenda band på hela forumet skulle använda våra duschar så gällde det att vara ute i god tid, för sen blev det kö. Vi duschade alltså tidigt och kunde därefter, i godan ro, måla oss och naglar medan grabbarna hönsade omkring i lägenheten.
Klockan 18 var det i vanlig ordning mingel, men för en gångs skull var vi lite sena och hann inte vara med så länge utan fick nästan omgående gå ner till restaurangen och sätta oss. Där bjöds vi förstås på mat och som vanligt lite underhållning, denna kväll av det hyfsat nybildade bandet Voize samt Rot-Harrys. Jättebra!
Jesper och Axel 
Christoffer, Daniel och Robin
Efter middagen gick vi multiarenan och dansen. Det tillhör god ton att vara där och lyssna även på de första banden eftersom det oftast inte har kommit så mycket folk då. Under denna fredag spelade bl a
Edge
Holiday
Voize
men också "torsdagsbanden" Perikles, Pure Divine och Glennartz. Största överraskningen var Voize, som jag förstås aldrig hört förut. De var jättebra! Bra låtar, bra gung i något slags mellanklass. Ett band som bör passa alla åldrar, typ som Sannex. Vilket i o f s kanske inte är så konstigt eftersom sångaren Magnus Meinertz sjungit i just Sannex en gång i världen...
Å så lite vimmelbilder...
Thomas, Monica och Cattis. De två senare var mina sambos under helgen.
Cattis och Anders 
Arrangör Lasse och Thomas
Jag och Pex
Ronnie, Lina och Carl-Martin
Lars-Göran, jag och Fredrik
Tjalle är åtta år och kommer från Sölvesborg. Han var i Vemdalen tillsammans med sin mamma och pappa som spelar i dansbandet Dolbyz, som förstås också kommer från Sölvesborg. Tjalle har inte bara Thomas som sin störste idol, han ser också ut som honom. Att det uppstod kemi mellan de båda förstår ni kanske.
Tjalle
Apropå ingenting
Klockan sju igår morse startade jag min nära 75 mil långa resa till Vemdalen. Det är mitt elfte forum och det blir bara roligare och roligare. Numera är jag sambo med Cattis och i år även med Monica.
Världen badade i sol och Saaben gick helt klanderfritt, så när som på några ryckningar vid acceleration, med en bränsleförbrukning på 0,77. Inget att klaga på, alltså. Jag höll hastighetsbegränsningarna och var framme rekordtidigt, typ 15:40.
På kvällen åt vi middag på hotellet, härlig plankstek med bernaisesås.
Åke och Lina
Carl-Martin och Thomas
När vi hade ätit gick vi förstås in till dansen och som vanligt var det tre band som delade på denna torsdagskväll, nämligen Glennartz, Perikles och Pure Divine.
Perikles
Den tidiga morgonen gav sig tillkänna så vi skippade efterfest och gick och la oss, uppskattningsvis strax före tre. Efterfestsugna vänner bankade dock på vår dörr men vi låtsades inte höra utan somnade istället gott. Dagen idag har inte inbjudit till några utomhusaktiviteter så efter att ha slappat, slappat, ätit pizza och slappat lite till tror jag att jag måste vila lite middag så jag orkar med kvällen.
Thomas Deutgen Show - FINAL
Förutom husbandet bestående av Gunhild Carling och Hans Inge "Singe" Magnusson, var kvällens gäster Peter Settman, Angelica Alm och Bo Selinder. Självklart blev även detta en oförglömlig afton.
En liten pratstund med var och en av artisterna
Vadan detta allvar? Det minns jag inte.
Gunhild Carling spelade på tre trumpeter - samtidigt!
Bo Selinder skriver helt fantastiska texter!
När showen var över och lokalen var tömd, gick vi och satte oss i restaurangen längst in och de flesta beställde in något att äta och dricka, nöjda med ännu en kolossalt lyckad kväll, väl sammanhållen av skickliga Thomas. Jag kan inte låta bli att vara så himla stolt!
Sedan hälsade vi till Anna, som fyllde år igår på Sveriges vanligaste födelsedag!
Först i mörker
och sen i ljus
Och så var vårens fyra fantastiska tisdagar till ända.
Thomas Deutgen Show - Part Three
Och ja, även denna gång fick jag sitta precis framför scenen...
Sen finns det inte så mycket mer att säga mer än att mina superlativer förmodligen inte räcker till för att beskriva kvällen. Helt otroligt roligt att få förmånen att uppleva detta!
Robert Wells!
Karin Paulin, Rolf Degerlund, Robert, Thomas och Linnea Bäcklund
Hans Inge "Singe" Magnusson och Gunhild Carling, förstås!
Det var lite svårt att välja vilken av filmerna jag skulle publicera så jag tog tre stycken. Håll tillgodo. Visserligen inte den högsta kvaliteten, men inte sämre än att ni bör förstå hur kolossalt bra det var.
Vilka entertainers! Och detta blev en underbar avslutning på en väldigt ledsam dag.
Thomas Deutgen Show - Part Two
Minisemester fredag och måndag, möttes i princip av vågen på jobbet i morse. Det var roligt. Jag borde kanske vara borta oftare. Hursomhelst har det gått en hel vecka sedan Thomas och Anna var häruppe. Kul att läsa på Annas blogg att de faktiskt sov hos mig två nätter och vi hann inte träffas en enda sekund. Hos mig alltså. Vi bytte ju några ord på Thomas talkshow... Men vi ses ju ändå oftare än vad jag stöter ihop med grannarna i trappuppgången.
Förra tisdagens gäster var i alla fall Thomas Lundin, Anna Neah Deutgen och Lasse Holm. Ja, förutom Gunhild och Singe då. Och det var förstås helt otroligt bra som vanligt. Det blir så med bara proffs på scenen.
Jag har bara hunnit lägga upp en film. Den bästa, när Anna och Thomas (OBS! Lundin!) sjunger Nu mår jag mycket bättre, blev inte hel eftersom minneskortet av någon outgrundlig anledning plötsligt var fullt.
Men jag återkommer med den en annan dag.
Thomas Deutgen Show - Part One
Igår var Thomas upp och hade sin show, den första av fyra. Självklart var jag där, allt annat vore otänkbart. Och som vanligt var det så himla bra! Kvällens gäster var Nanne Grönwall, Ollie Olsson och popduon The Magnettes bestående av Rebecka Digerwall och Sanna Kalla.
Självklart vår både limerickaren Hans Olof "Hantis" Olsson och husbandet med Gunhild Carling och Hans-Inge "Singe" Magnusson på plats. Den senare har den här säsongen fått en flygel att spela på och jäklar vilket drag det var under locket på den! Kolla själv!
Lite bilder från igår...
Gunhild och Thomas
Nanne Grönwall
Thomas
Nanne berättar om sin tid i Frälsningsarmén. Eller också var det här Thomas delgav henne sin uppfattning om BAO:s dansbandsstatus...
Thomas, Ollie, Gunhild och Hantis
The Magnettes
När alla hade gått blev det lite after-show med vickning för de hungriga artisterna. Men eftersom Ulrika och jag har riktiga jobb att sköta så lämnade vi sällskapet hyfsat tidigt.
Ikväll har jag för ovanlighetens skull haft tvättstugan men nu måste jag sooooova...
Istället för Melodifestivalen
En av körledarna, Göran Lindgren, har ett underbart kroppsspråk
Egentligen borde jag väl ha varit nöjd med detta och chillat resten av kvällen, men fylld av energi valde jag att åka till Piteå där Dreams spelade.
Det positiva med det beslutet var att jag träffade Hans och Märit, som jag inte träffat på typ ett år. Jag dansade också bara med killar som fortfarande dansar riktig foxtrot (i takt, alltså, så gott det gick till den musiken) och en till positiv grej är att jag nu vet att jag aldrig aldrig någonsin mer i hela mitt liv ens behöver fundera på om jag skall åka och dansa när Dreams spelar. Så var det sagt, och jag skulle kunna brista ut i tirader om brist på "dansgung", tempon, låtval och annat som borde vara elementärt när man ska spela musik på dans, men som inte på något sätt tycks vara självklart för det här bandet. Men folk dansade förstås, även jag, för det gör man när man har betalat 150 spänn. Jag stoppar dock här och väljer att berätta om Pitefolkans krämbullar, som bara de nästan var värda entrén. Åtminstone igår.
Och som sagt - det var kul att träffa vänner. Nästa gång är det Lasse Stefanz, ba så ni vet. Tralala!
Det gick ju bra när du väl hittade avtryckaren, Hans...
I ett fotoalbum, där står tiden stilla
Det svartvitrutiga ska jag sy piratbyxor av. Lite vintagestuk. Det andra är en tunn ullblandning som får bli en klänning. Det var nog tur att vi inte hade så gott om tid på oss, för det var halva priset på allt...
Men innan besöket i tygaffären var vi in i den lilla sybehörsbutiken runt hörnet i samma kvarter, och där hittade vi den allra nyaste symaskinen från Singer. Är den inte läcker, så säg?
På kvällen åkte vi till Bykrogen i Österslöv där Olle Jönsson underhöll efter middagen. Det var naturligvis fantastiskt och storslaget och jag finner inte ord. Typ.
De sista ljuva åren med dottern Lina.
Anna och Thomas
Roine å jag
Thomas å Olle bläddrar i Olles fotoalbum
När Olle sjungit färdigt strax efter midnatt var ju kvällen fortfarande ung. Vi åkte därför raka spåret till Sommarlust i Kristianstad där Larz Kristerz spelade. Det var kul att dansa litegrann för det har jag ju inte gjort sedan trettonhelgen. Och det var kul att träffa killarna.
Idag kom jag till Thomas och Anna strax efter 12 och sedan har vi bara softat.
Anna har sytt
och klappat katten
Vi har planerat middagen, ätit scones som Anna bakat, stickat, åkt och handlat. Snart blir det fondue och Melodifestivalen. Jag tror jag håller på Ranelid...
