En dag i Gulag

Jag landade kring halv åtta i onsdags kväll och fick för första gången träffa Snoddas, the dog. (Det har funnits en Snoddas tidigare. Max och Christin hade en svart devon rex med det namnet.)


Gissa om han snodde mitt hjärta?! Det tog inte mer än två sekunder, tror jag.

 


Vi var hungriga allihop, Thomas, Anna och jag så vi åkte till restaurang Fiskestugan där jag åt en makalös fisksoppa. Sen blev det hemfärd. Rast och vila inför arbetslägret som på torsdagen bestod i att skrapa ett järnräcke.

Det var jobbigt, men roligt. Blir ju så när man har trevligt sällskap och en gullig valp i närheten.

 


På kvällen skulle Thomas vara med i allsången på torget i Ronneby så jag duschade o svidade snabbt om inför uppdraget som chaufför. Med värkande armar styrde jag Alfan dit och hem. Jag behöver väl knappast säga att Thomas gjorde succé och rev ner de största applåderna. Vad folk skrattade när han visade dirtyfoxmoves med Robban Furlong. De var inte tagna ur luften, utan han hade i sin tur blivit grundligt instruerad av våra bekanta, som är synnerligen aktiva i rörelsen och har gått alla kurser som stått till buds.

Det regnade lite i Ronneby och efter en räkmacka och en stunds trevlig samvaro med Suss o Pelle i restaurangen invid torget åkte vi hem till Mörrum.

Där hade Anna bakat kakor så efter att ha provsmakat några gjorde jag natt. Då hade Snoddas redan somnat på min handväska. Det är jobbigt att vara på arbetsläger.

 

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0