Jag kunde inte riktigt höra vad du sa

Så var den första arbetsveckan slut, och så även jag. En liten miniförkylning med rethosta, lite snuva och möjligen en smula feber gjorde att jag inte kände mig helt i form så fredagskvällen tillbringade jag i soffan och upptäckte till min stora glädje att man visar Kingdom Hospital på tvåan. Dessvärre det tionde avsnittet, men det var bra så nu måste jag och tjejerna ta någon helg framöver då vi ska se alla!
 
Lördagen var varm och solig så jag åkte ut på stan med Frida, som varit ledig och hemma från Kvikkjokk i en veckan. Nja, det förstås, hon har varit några dagar i Riksgränsen också. Hon tyckte väl det skulle vara kul att se andra fjäll...
 
Det blev således ingen dans i helgen. Jag hade för avsikt att åka till Täfteå på Larz Kristerz med Ulrika, men kom ihåg att jag i ett svagt ögonblick lovat att hämta Frida och hennes kompisar på Pdol, och man håller ju det man lovat. Dessvärre hade jag lovat Peter att sköta damernas/herrarnas-skylten i Täfteå också, men det klarade de kanske själva. Det här med damernas/herrarnas är ju inte så himla populärt bland alla...
 
Klockan var lite över två på natten innan jag åkte iväg och jag var ganska precis kl 3 i Piteå. Det var massor med folk i rörelse överallt. Till och med på E4:an gick folk omkring, förmodligen i hopp om att få skjuts till Luleå. Tur att det var varmt ute för många av dem hade antagligen en rejäl promenad framför sig.
 
Somnade halv fem på morgonen och var så borta när telefonen ringde kvart över elva att jag tryckte bort samtalet två gånger innan jag kom på att jag kanske skulle svara. Efter det två och en halv timme långa samtalet blev jag sjukt sugen på äppelpaj. Och då bakade jag en! (Nu kommer jag att visa bilder på mat - urtrist - men hellre det än inga bilder alls. Och roligare än så här blev inte helgen, fast jag är nöjd med att ha fått sova ordentligt.)
 
Det här är en svinenkel paj. Man bryner smöret och låter det svalna innan man blandar det med mjöl, socker, bakpulver och en smula salt. Degen blir lös så man bara blaffar ut den i den smorda formen innan man trycker ner äppelklyftorna. (Det går kanon med t ex rabarber också) Istället för att strö socker och kanel över blandade jag mörkt muscavadosocker med lite potatismjöl. Pajen är alltså inte bränd, även om den ser mörk ut. Den blev i alla fall ruskigt god. Det brynta smöret i botten gör att den blir lite knäckig och tillsammans med vaniljsås (hemgjord, förstås) utgjorde detta faktiskt dagens middag...
 
 
Detta trots att jag faktiskt fortsatte min hemmafrusöndag med att göra en baconinlindad köttfärslimpa. Mest för att ha något att äta till lunch i veckan.
 
 
Innan den var klar var klockan så mycket att jag inte iddes äta, men efter denna eftermiddag vid spisen kände jag mig i alla fall jättenöjd, trots att jag inte städat i mitt alltmer förfallna hem där dammråttorna numera är stora som bävrar.
 
 
När det är helg så är det himla skönt att inte ha några måsten, utan bara göra det som faller en in. Nu laddar jag för nästa vecka och börjar räkna ner till min Blekingeresa i augusti.
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0