Mitt hem är invaderat. Inte av byggnadsarbetare (tyvärr, kanske) utan av bananflugor. Dessa millimetersmå irriterande insekter har smetat fast i smörgåsens bregott, badat i kaffekoppen samt uppträtt synnerligen störande i största allmänhet. Men nu är det slut på det! I förrgår morse fyllde jag en ljusgul Gefyr-skål med en blandning av vitvinsvinäger, diskmedel och vatten. Under hela gårdagen var det inget av de små liven som vågade sig dit, men nu har skålen blivit rena turistattraktionen! Men tyvärr är det som i visan: "You can check out anytime you want, but you can never leave".

På min lediga dag som idag har varit har jag, förutom glatt mig åt bananflugornas kollektiva självmord, också rensat ut och avslutat en stor del av mitt tidigare liv, nämligen student- och lärardelen. Jag har givetvis sparat alla intelligenta analyser, de bästa tentorna (jag missade t ex bara två poäng på tentamen i danska!), examensarbetet och mina fantastiska akademiska uppsatser. Nu känns det som om jag hade kunnat lägga åtminstone pengarna på något vettigare, men å andra sidan var det förbaskat kul och lärorikt. Att plugga alltså, inte att undervisa...

Och medan livet går sin gilla gång så avvecklar min tidigare arbetsgivare sin verksamhet och av Posten återstår snart intet. Den ljusblå brevlådan för lokalpost har avyttrats och kvar finns bara den gula på vilken man släppt lös en bitter postis med spritpenna...
 
Ingen dans i helgen i den här fjärdedelen av landet. Då får jag packa väskan i lugn och ro, för på måndag åker jag!