Working in a coal mine

Det ville sig inte bättre än att det föll bort ett stycke ur min recension av Pengarna eller livet i internetupplagan av Norrbottenskuriren. 

Förutom de etablerade skådespelarna innehåller ensemblen "Telia-pappan" Roland Nordqvist, somspelar den mutbare polisen Pålsson. LIkheten mellan honom och tv-deckarkommissarien Columbo är slående och det är egentligen bara Columbos karakteristiska emaljöga som saknas.

Självklart kan man få ett bra liv utan att ha läst dessa djupa meningar, men det är ju dumt att chansa...


Pratade med Martin från Norrskedikaparken när jag gick hem från jobbet i tisdags, och han var ju förstås inte särskilt glad. Nu får man ju bara hoppas att det byggs upp igen så att det även fortsättningsvis går att dansa där. Det finns ju faktiskt möjligheten att kombinera funktionerna dans och sport genom smarta lösningar när det gäller belysning och inredning. Att det är ränder och ringar på dansgolvet kan man ju hoppas att folk bortser från, även om jag är skeptisk eftersom jag själv hört de kommentarerna från några gäster på Forum i Älvsbyn. Kanonbra dansgolv, lackat enligt konstens alla regler men "det är ju en sporthall!"

I onsdags kom Thomas och igår var vi till Ann-Marie och uppvaktade lilla Siri som precis fyllt två år. Det är en underbar ålder på en unge! Man skulle alltid få ha en tvååring hemma! Det var NÄSTAN så att jag kände en viss längtan efter att själv bli mormor, men jag undertryckte den så gott jag kunde.

Siri med gudpappa Thomas

När vi kom hem låg det ett tjockt kuvert från Skolinspektionen på köksbordet och när jag läst igenom vissa av handlingarna däruti, var jag så uppjagad att jag hade svårt att somna. Man kan uppenbarligen vara hur inkompetent som helst och ändå uppbära en icke oansenlig lön i den här kommunen. Men striden fortsätter och ordet är mitt vapen...

I morse vaknade jag av att de punktliga byggnadsarbetarna som skall sköta renoveringen av huset jag bor i, sågade av taket precis ovanför min lägenhet. Sedan borrade de i betongen lite här och där. Efter en och en halv timme insåg jag att det var lönlöst att försöka somna om och klev upp ur sängen. Då tog de fikarast och det blev tyst. Inte ens Thomas kunde sova utan hasade in i köket med ett uppgivet uttryck i ansiktet. När jag drog ifrån gardinerna i mitt rum, stod jag öga mot öga med en karl i neongula långbyxor så nu måste jag hädanefter tänka på hur jag ser ut i mitt eget hem. I alla fall när jag kommer ur duschen.

Han hade åkt på en sån här ända upp till tredje våningen!
Och det här är min dotter! Om fem dagar kommer hon hem! Åh, vad jag längtar!

Från visningen på Birka Paradise i söndags. Tack för bilden, kära syster Anna!


Kommentarer
katten

satt hon där? haha, syns så tydligt vem av oss två som är den rutinerade modellen. jag ba eehe...

2009-05-15 @ 15:09:57
Anna

Å sicken fin bild på Thomaspojken och lilla Siri :)

2009-05-15 @ 23:00:20
URL: http://mermusik.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0