Käre anonym!
Tack för ditt brev! Det fick mig att verkligen att tänka över och omvärdera mitt beteende och mina morgonrutiner, ja, faktiskt mitt liv. Vanligtvis kliver jag upp omkring 05:30, duschar, äter en rejäl frukost bestående av havregrynsgröt med lingonsylt, en kopp kaffe, en skiva lingongrova med messmör och ett glas Proviva blåbär, sminkar mig och fixar slutligen håret. Därefter ger jag mig iväg hemifrån och då är klockan omkring 07:15, en tidpunkt som jag hittills har tyckt varit lämplig då jag utan att stressa varit framme vid mitt arbete mellan 10 och 15 minuter i 8, då jag skall sitta klar på min plats.

Hädanefter kommer jag att vakna ännu tidigare på morgnarna, men jag har inte bestämt när. Det är avhängigt vilka andra som har för avsikt att köra till Boden samtidigt som jag och det kan ju vara svårt att veta från dag till annan. Jag har i min enfald förbehållit mig rätten att köra om de medtrafikander som inte håller hastigheten, d v s de som puttrar på i 90 på 110-sträckan mellan Gammelstad och Sunderbyn, samt alla de som har för vana att hålla 85 km/tim på 90-sträckorna. Nu förstår jag hur fel det är, jag är djupt ångerfull och lovar att aldrig mer göra en omkörning då det ibland innebär en hastighetsöverträdelse.

Tack för att du gjort mig uppmärksam på det faktum att de kameror som finns efter vägen faktiskt fotograferar fartdårar som jag, bötfäller dem och därmed drar in medel till bl a förbättringen av våra vägar. Ombyggnationerna av vägen från Sävast in mot Boden hade knappast kommit till stånd utan min hjälp. Jag var övertygad om att dessa kameror stod där för de som behövde ett snabbt passfoto...

Tja, vad finns det mer att säga? Jag är smickrad och nästan rörd över den uppmärksamhet du visat mig. Tänk att du bemödat dig om att ta reda på mitt namn och min adress, skrivit ett hyfsat välformulerat brev samt kostat på ett frimärke. Allt detta bara för mig!



Fast när jag tänker efter... Fegis.