Skjortan
Hans använder skjorta väldigt mycket och har mängder av skjortor i olika färger och mönster. Men hur än rutor och ränder varieras så är en skjorta inte annat än en skjorta. Nu kan man hitta lite roligare modeller med avvikande tyg i knappslåar och kragar. Vi var och kollade på Hanzéns outlet och tänkte köpa en finskjorta och hittade några Dahlin som Hans provade. Fruktansvärt illa sydda, om ni frågar mig. Rygginsnitt som gick långt upp på skulderbladen... Nä, då är det bättre form på Dressman-skjortor.
Jag blev dock omåttligt inspirerad och eftersom jag har sytt herrskjortor förr så är jag väl insatt i hur man syr de olika momenten. En vill ju att det ska bli snyggt och välsytt. På Ohlssons finns det poplin som är avsedd just till skjortor så där köpte jag tyg och även mönster. Så lånade jag en av Hans skjortor som jag vet sitter väldigt bra på honom och därefter skred jag till verket.
Knapparnas placering är viktig. Jag har lärt mig att knapphålet på ståndet skall vara liggande (naturligtvis, det faller sig liksom naturligt) men också första knapphålet direkt under ståndet. Resterande skall vara stående, alltså lodräta. Katarina har sytt ett flertal s k Oscarskjortor, och när hon hade sytt den första konstaterade jag med förvåning att hon inte sytt något knapphål direkt under ståndet. Man gör tydligen inte det så ofta numera, inte ens på "finare" skjortor, men det bör finnas där för att det inte ska bli en bubbla under kragståndet om alla knappar är knäppta, vilket de ofta är om bäraren också använder slips eller fluga. Nästa knapphål sätter man i brösthöjd och sen ett mellan knappen under kragståndet och brösthöjdsknappen. Sen använder man sig av det avståndet för de resterande knapphålen slån ner.
Hans har inte slips så jag hade kanske kunnat spara in en knapp...
Längden blev ganska ok, ev ett par, tre centimeter för lång.
En liten trekant i varje sida.
Insidan av manchetterna är också i det avvikande tyget och jag gick helt bananas och sydde fast knapparna på både manchett och ärmsprund med grön tråd. Dessa moment, sprund och manchett, kan man sy innan man syr fast ärmen i skjortan. Det är väldigt viktigt att man syr sprundet åt rätt håll, annars hamnar manchetten fel. Den ska ju liksom knäppas bakåt, men sånt ser man ju...
Den här skjortan var lite av en prototyp. Ryggen blev inte så bra. En kunde välja mellan två mönster till ryggen. Det ena med ett veck i mitten och det andra med ett mindre veck vid vardera skuldra. Den här skjortan har vecket mitt back och dessvärre blev inte passformen bak så snygg, troligen på grund av hans kraftiga ryggmuskler (gammal idrottare, själv har jag inte samma problem) så till nästa gång kör jag på två veck.
För det blir flera! Jag gillar detaljsömnaden och hur man liksom bygger upp en skjorta detalj för detalj. Det är faktiskt inte särskilt svårt eller krångligt, men man måste ju förstås vara noggrann. Det gäller givetvis för all sömnad, men när man syr en skjorta kan man inte fuska eller rädda något som gått fel. Det tar heller inte särskilt lång tid. Det mest tidskrävande är själva förarbetet, att klippa ut tyget, markera och stryka på fix.
Jag brukar inte sy åt andra mer än till de som står mig nära, men jag har lovat att sy en skjorta åt en av mina arbetskamrater. Han har lite önskemål om modell och tyg som jag nog kan uppfylla så det ser jag nästan fram emot!
Kommentarer
Ethel
Kul med det avvikande tyget, det gör verkligen skillnad mellan en skjorta och en SKJORTA. Tummen upp för egen design Boel. Ha det gott
Lars
Det där ser riktigt bra ut! Kul! Jag har just köpt mig en symaskin, först och främst för att göra sjuttioelva uppsättningar med sängkläder, men också för att börja sy mina egna kläder. Tack för ett så bra blogginlägg!
Lars
Trackback
