Att sy ärmmuddar i ett ytterplagg

Ni som INTE är intresserade av sömnad gör kanske bättre i att sluta läsa här. I det här inlägget ska jag nämligen beskriva hur man syr en ärmmudd i ett färdigt ytterplagg. Och varför ska man göra det, undrar ni kanske? (Eller inte.) En mudd kan kännas skönt i en jacka med ärmar som är lite vida eller lite korta. Eller både och. 
 
 
Björn har fått en ny höst- och vårjacka av fjällräventyp. För ungefär ett och ett halvt år sedan var han en liten plutt på ca 172 cm. Nu är han en reslig kille på 192 cm. Han har dragit iväg i en rasande fart på längden, dock inte på bredden. Han kan ju inte gå i hur stora kläder som helst bara för att ärmarna skall räcka, därför köpte han en jacka som var precis på gnällen i ärmarna. Inte för korta precis, men definitivt inte för långa. Jag lovade att sy muddar på den, främst av bekvämlighetsskäl.
 
Först mätte jag omkretsen på ärmen, ungefär där jag tänkte sy fast muddelen.
 
 
Sen klippte jag två remsor foder, 7 cm breda och ca 38 cm långa, och två bitar svart grov muddväv.
 
 
Jag sydde ihop muddarna på längden på overlocken
 
 
och fodertygsremsorna på den vanliga symaskinen. På de senare pressade jag förstås ut sömmarna.
 
 
Därefter vek jag muddarna dubbla och sydde fast dem på fodertygsdelen så att det blev som en liten kjol på mudden.
 
 
 
Till sist vände jag jackans ärmar ut och in och sydde fast "kjolen" med små små stygn.
 

Färdigt!


Som ni ser sticker mudden ut med bara ett par centimeter, alldeles lagom.

Varför syr man inte fast mudden direkt i ärmen, undrar ni kanske? (Nu gör ni kanske inte det, men jag skriver så i alla fall.för det ser lite intressant ut, tycker jag.) Jo, mudden skall ju smita åt runt handleden och om man skippar "kjolen" och syr fast den direkt så kan den dra ihop jackärmen som blir rynkig nertill, i värsta fall som en volang. Och det är inte så snyggt med volanger på jackor av fjällräven-typ, tycker jag.
 
Det här blev proffsigt och både Björn och jag är nöjda.
 
 
Han är fortfarande lika söt, men det får man kanske inte säga om en nästan 18-åring.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0