Rätt ut ur mitt hjärta

Ibland liksom frossar jag i dansbandsmusik. Det är som att jag kommer på där, mitt mellan Led Zeppelin och Mozart, att jag måste lyssna på lite dansband, annars dör jag. Och så blir det några dagar med Streaplers, Drifters, LS, Fernandoz och Martinez, för att nämna några, men de senaste dagarna har jag slukat Mats Bergmans och det är banne mig inte det sämsta.
 
Igår, skärtorsdag, spelade de på Folkets Hus i Piteå och det gjorde de alldeles fantastiskt bra. Enligt egen utsago har de inte varit där på kanske 15 år, men de har ju gjort några svängar häruppe ändå.

Ok, nu börjar lovsången...

Mats Bergmans är ju ett genuint dansband. Finns liksom ingen tvekan där. Inte en enda Radio Rix-hit eller något sånt, och jag har väl förståelse för att om man gillar "lite modernare" musik så är kanske inte MB förstahandsvalet, men jag vill nog säga att de spelar modernt ändå. Alltså modern dansmusik. Är ni med? Nya och relativt nya dansbandslåtar, alltså.
 
Jag gillar låtarna, sången, takten och gunget. Det där självklara, självsäkra framförandet som n-ä-s-t-a-n får mig att jämföra dem med LS(!) på nåt sätt som jag inte riktigt kan förklara, men det är nog takten. De snabba låtarna som inte lämpar sig så bra för bugg, men väl för snabb foxtrot, något som vi äldre är ruskigt bra på.
 
Nå, hur som helst så hade jag roligt. Det bästa med att vara på dans där publiken är lite äldre är att man slipper de träningsklädda sportdansarna. MB drar en publik som, liksom jag, betraktar en danskväll som något festligt, något man klär upp sig lite till. Det gillar jag. Jag gillar också komplimanger och igår fick jag många, från både män och kvinnor. Det var roligt. Vet inte om det var klänningen eller min nya foundation, men jag blev väldigt glad i alla fall. Tack!
 
Sista dansen före paus spelades det gammeldans! 
 
 
 
 
Åsså från andra hållet...
 
 
Jo, de har en trummelummis också. Tobbe heter han.
 
 
Ute skiner solen och nu väntar några dagars ledighet. Livet rullar på och just nu har jag mycket tjosan hejsan att se fram emot. Mot symaskinen till att börja med!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0