Vår gamle vän
När jag nu ändå hade kommit igång så åkte jag till Björknäsparken i fredags och dansade till King Edwards. Det var inte sådär särdeles mycket folk, men oj vad kul det var! Jag stod och pratade med två damer som var lyriska och sa "Visst är de bra?!" Och jag höll förstås med. Vi kom överens om att det är det där enkla hos King Edwards som är så tilltalande. Fyra killar som spelar riktigt dansvänlig musik på varsitt instrument, that´s it. Lite som förr i världen. De verkade ha lika roligt som publiken.
King Edwards är inte bara dansband och potatis. Hittade den här kartongen i Max och Christins matkällare. Verkar vara något slags rökverk.
Igår blev det en heldag i Boden. Först tillbringade jag ett antal timmar på Pingskyrkans Secondhand, som hade halva priset på allt. Inte för att jag gillar att köpa på mig prylar, men jag har ibland hittat fina sybehör (knappar, markeringspapper o s v) och så kan man ju fynda bland skivor och böcker. Jag hittade en Bodil Malmsten till Frida som hon inte hade...
...och en Streaplers-lp som inte jag hade! Hurra!
Jag upptäckte en liten grej. Alla låttitlar utom den första är skrivna med versaler.
Men det tar på krafterna att shoppa, så Christine och jag tog en liten lunchrast på Retrocafét. Deras räkmakor är HUGE! Jag trivs alldeles kolossalt bra där.
Medan Christine åkte hem tog jag en sväng på stan. Besökte den nya gallerian och köpte ett nytt nagellack på Kicks. Sen åkte jag hem till Max o Christine och sov lite middag. På kvällen åt vi oxfilé med pommes frites och pepparsås och tro det eller ej, men jag drack rödvin till maten! Tål ju inte det så bra. Nu var det inte vilket rödtjut som helst och jag drack ordentligt med vatten till, men jag mådde i alla fall alldeles utmärkt i morse. Inga sviter alls.
Kommentarer
Trackback
