Torsdag kväll och fredag morgon

Det är märkligt hur mosig man kan känna sig av lite vitt vin och några Smirnoff ice. Alltså när man vaknar morgonen efter intaget alltså, inte medan man dricker. Kvart över sju på fredag morgon tyckte någon lustigkurre i en av stugorna på andra sidan vägen att Vemdalen behövde ett böneutrop. Jag kände en våldsam lust att knäcka nacken på denne skämtare, fast jag hade förstås inte orkat. Det var knappt att jag klarade av att sörpla i mig lite vatten ur flaskan bredvid sängen. Nu överdrev jag förstås. Det var inte alls så illa.
 
Efter torsdagsmiddagen på Hildings gick vi till dansen. Det var Statuz, Dreams och Jannez som delade scen. Det förstnämnda bandet var tämligen nystartat förra våren, då de spelade för första gången i Vemdalen, och hette då Kertz. Sedan dess har man bytt namn och spelat ihop sig ännu mer. 
 
 
Så här såg de ut när de soundcheckade
 
 
men till kvällen hade de bytt om. Det är så kul med unga band (basisten har inte fyllt 18 än) som tar det här på största allvar. Statuz är noga med att det skall gå att dansa till musiken. De har verkligen fattat att det inte är så enkelt som att snabbt = bugg och långsamt = foxtrot, utan lägger sig också vinn om att få till ett skönt gung i låtarna. Fortsätter de på det här sättet kommer de att bli ett riktigt, riktigt bra dansband.
 
Jannez är ju alltid Jannez. Goa och glada med skitbra danslåtar. Då Kjelle slutade hastigt för ett par veckor sedan, tog Togge, som vi känner igen från Zlips, över trumstockarna och det har han gjort med den äran.
 

Han såg faktiskt lika lycklig ut hela kvällen!
 

Andreas är en duktig musiker med en helt fantastisk röst.
 
Och så har vi ursprungsbefolkningen som består av Peo och själva Janne.
 
 
Kvällen avslutades hos Martin, Leif och Markku där det serverades pyttipanna till de som ville ha, så Cattis och jag var inte tillbaka på rummet förrän typ halv fyra. Så det där böneutropet, följt av nån jävla dunka dunka-låt, kom så inibomben olämpligt. Jag lyckades i alla fall slumra till igen och vaknade lagom till att missa frukosten. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0