Äntligen är det barmark, åtminstone där man ska gå, så i söndags tog jag på mig mina Easytones och tog en väldigt rask promenad in till stan och köpte de här...



Jag hade inga förut...

Malin håller på med sitt ex-jobb och förra veckan behövde hon testpersoner. Hon har spelat in lite sång, valt ut några ynka sekunder av två låtar, pitchat å grejat och gjort ett test som gick ut på att man skulle lyssna på A, sen på B och sen skulle man gissa vilken av dessa som var samma som X. Piece of cake, kan man ju tycka, men så enkelt var det inte. 28 frågor tog 45 minuter och jag gissade hejvilt.

Jag deltog i testet på mer än ett sätt, eftersom det - tralala - var jag som sjöng. Därför led jag förmodligen också mer än de andra testpersonerna. Ja, rent av skämdes lite. Fast samtidigt blev jag lite uppspelt och föreslog Malin att vi ska spela in en skiva. Hon är ju en snäll flicka och sa vänligt att "då måste vi hitta låtar som passar din röst, eftersom din styrka ligger så högt." Katarina skiftade ansiktsuttryck från skeptisk till nära förtvivlad innan hon utbrast "Men mamma, jag tror du ska sjunga i kör istället!"



Det fanns ett skitläckert rum där vi höll till. Ekofritt.



Golvet bestod av ett vajande nät och så var det ett lika vadderat rum under. Coolt.



Nu ska hon bara få ihop resultat och sånt i text också, och det blir nog bra det också.

Ikväll vräkte snön ner under några fruktansvärda minuter, men sen upphörde det och jag tog en promenad in till stan och lämnade igen filmerna jag o Björn hyrde förra helgen. 40 minuter fram och tillbaka, typ drygt fem kilometer - det är inte så illa. Det är lättare att gå fort än sakta.