Throw my hands back
Det är fint att bo i Norrbotten just nu. Lagom mycket snö och lagom kallt. En av mina vänner i Skåne skrev just på fejjan att de har -20 grader och det tyckte hon förstås var jättekallt. Det förstår jag, för det tycker jag också, det skrev jag ju i förra inlägget. Bara för att jag skrev så här nu så kommer jag i nästa inlägg att förbanna kylan (det kommer att vara -35) och snön (då har det ohämmat vräkt ner i två dagar och man får skotta sig till garaget). Det blir väl liksom straffet, kan jag tänka. Men var snäll och observera att jag inte lägger några värderingar eller någon skadeglädje i mitt konstaterande...
Jobbet tar annars väldigt mycket energi just nu och jag är tacksam för att jag inte är den som stressar upp mig inför julen. Tvärtom ser jag fram emot nästa fredag. Då kommer jag att vara så vansinnigt lycklig över de fem lediga dagarna som väntar att jag förmodligen kommer att springa med hoppsansteg från jobbet.
Annars då? Ja, jag har besiktigat bilen och det gick väldigt bra. Nyare vinterdäck än i fjol, ny ljuddämpare, fastsatt dimljus och som grädde på moset, blank som en hundsåndärnivet i månsken...
"Det är väl bäst man håller sig undan" sa jag och gick och satte mig i väntrummet. Han skrattade bara men jag tror att hans vänliga framtoning berodde på att bilen var ren. Ni ser väl hur den blänker? Vem kan motstå en sådan pärla?
Annars händer det inte så mycket just nu. Förra helgen jobbade Frida en hel vecka på tre dagar, typ, och kom hit och sov mellan fredag och lördag. Det var jättemysigt att kliva upp och ge henne frukost kvart i sex på morgonen och ännu mysigare att gå och lägga sig igen när hon hade åkt.
Jag ville ju vara utvilad inför DET STORA PEPPARKAKSBAKET för det tog tamigtusan hela dagen!
Den som har bakat flest pepparkakor när hon dör vinner. Jag tror jag ligger bra till. Jag köpte ett par öl på systemet på väg hem från jobbet på fredagen, men det blev som inte av att jag ens smakade och ändå var de specialtillverkade för mig.
Jag berättade väl om min samåkningskumpan som varje morgon har med sig en kasse med kulturskatter? Idag visade han denna:
De där skapelserna får Larz Kristerz kostymer att framstå som något man skulle kunna ha på sig när man åker på Kvantum och handlar... Alltså, jag vet som inte vad jag ska säga. Jag är faktiskt mållös. Kolla urringningarna. Puffärmarna. Kragarna. TYGET!!!
Idag blev klockan också 12 över 12 men eftersom det var den 12/12-12 så var det ju lite extra speciellt.
Och ikväll har jag varit på Kulturens Hus och sett Midvintervaka som jag sedan har recenserat på mindre än en timme och det är därför jag petar ihop det här blogginlägget nu. Rena euforin. Pust.
Kommentarer
Trackback
