Det som göms i snö

Det har blivit ett väldigt drällande till Stockholm på sistone. Även idag har jag varit ner fram och tillbaka på ett möte. Det är onekligen väldigt trevligt att träffa kollegorna som verkar i huvudstaden. Idag lyckades jag också åka tunnelbana alldeles på egen hand. Och jag hamnade rätt på en gång! Kände mig verkligen jätteduktig, jag som t o m har problem med lokalbussen här  hemma. Men nog är det mycket folk i Stockholm... Hujja.

Jag har stickat galet mycket i vinter. Tunna tjocksockar och häftiga torgvantar. Så stickade jag ett par gröna skitsnygga vantar till mig själv och hade knappt hunnit fästa trådarna så tappade jag bort den ena. Den måste ha kastat sig ur jackfickan eller nåt för den var verkligen spårlöst borta. Och när jag plockade upp min pågående stickning ur väskan och det visade sig att två nålar hade glidit ur och släppt maskorna, ja, då gav jag upp, lade stickandet åt sidan och försökte att inte titta på den ensamma gröna vanten där den låg i en korg i hallen.

Ett tag tänkte jag att jag skulle kasta bort den och glömma att jag någonsin tillverkat den, men när jag gick från garaget idag föll min blick på en grågrön liten hög, och när jag tittade närmare så var det ju faktiskt den förlorade vanten! Djupfryst, smutsig och deformerad, men ändå!



Nu återstår att se om den kan återhämta sig efter en sväng i tvättmaskinen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0