Don’t worry, there’s no doubt

Handen på hjärtat, inte är det så himla kul med måndagar. Ja, möjligen första måndagen på semestern, men hur mycket jag än trivs med mitt arbete och min arbetsplats, så är onekligen helgen veckans höjdpunkt. Kanske främst för att jag slipper kliva upp så plågsamt tidigt men också för att jag får ägna mig åt sånt som jag tycker är kul. Sy och dansa och lite annat kul.

Men just nu är det faktiskt inte så särskilt tjosan hejsan att vara hemma, för det är så fruktansvärt stökigt här. Ja, det är till och med så stökigt att jag tänker vara ledig en hel dag bara för att städa. Nja, det är kanske inte hela sanningen. Jag håller på att rensa lite i Björns rum och måste åka ut till återvinningen med ett databord, lägga ut en gungstol och en träningsbänk på Blocket, lägga ut två 60-talsklänningar på Tradera och lämna en säck med kläder på Röda Korset. Pust. Katarina har lovat att hjälpa mig. Thomas och Anna kommer ju nästa helg, och det är ju bra om de kommer sig in i lägenheten.

Men helst skulle jag förstås ägna mig åt annat. Läsa lite till exempel.



När jag var i Vemdalen fick jag nämligen hela den här backen full med Får Jag Lov-tidningar, från allra första numret, av mina vänner Lillan och Joel Emanuelsson. Jag blev verkligen jätteglad att de tänkte på just mig när de skulle göra sig av med dem. Det är skitkul att sitta och bläddra men fatta vad saker och ting har förändrats, bara under de sista 8-10 år sedan.

Idag öppnade Media Markt i Luleå. Tja, vad säger man? De har i alla fall valt säkerhetsbolaget med den trevligaste kundtjänsten... Nu hjälpte inte det mannen som fyllt bilen med datorer och diverse elektronik och som passade på att springa in på Coop och handla lite innan han skulle åka hem. Efter 15 minuter återvände han till bilen bara för att finna att bovar och banditer passat på att slå in bakrutan och tömma den på allt han handlat. De orkade kanske inte stå i kö...

Lagom till eftermiddagskaffet ringde Frida, på väg från Tjåmotis, och ville kika in på mitt jobb en sväng. Med sig hade hon en påse mjukkaka som hon bakat när hon var däruppe. Vilken tjej!







Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0