Förra fredan´

Väcktes av ett jäkla liv från stugorna ovanför våra lägenheter. Kan man inte sova så får man väl äta, tänkte jag och gick ner till frukosten där jag träffade Martin, Markku och Leif. Sedan gick vi till deras lägenhet för att dricka irländskt kaffe, men kan man tänka sig att jag faktiskt var nöjd med det kaffe jag druckit i restaurangen. Vi snörde på oss skorna och knatade iväg på en promenad bortåt Vargen. Under natten hade en rattfyllo mejat ner tre ungdomar åt det hållet. Det är förbaskat illa att man inte har mer innanför pannbenet.

Det var riktigt varm ute, även om det var mulet. Jag fick ett sms av Thomas som även han hade blivit väckt av Lady Gaga eller någon annan dynga. Inte var det Olle Jönsson i alla fall.


Pigga arrangörer på promenad


Åssa jag...

Efter promenaden väntade romprovning inne hos Per-Erik i grannlägenheten. Mörk thailändsk sådan. Med cola förstås. Helt ok. När det sedan var dags för bastubad gick jag in i vår lägenhet där jag hade bastun för mig själv. Riktigt behagligt. Inte som skumbad direkt, men helt ok.

Att dygnet oftast har alldeles för få timmar är väl något som ofta är ganska påtagligt, åtminstone för oss som jobbar. När man är i Vemdalen märks det ännu tydligare eftersom man träffar så många goda vänner som man har så oerhört mycket att avhandla med. Knappt har man svalt frukostgröten så är det dags för middag, som vanligt med lite mingel och musik.

 
Jag, Martin o Cattis                              Musikanterna Hermansson och Heaster

 
Östen (med resten) o Jens stod för       Hans Östh sjöng "Surfer Girl" för Cattis
en del av middagsunderhållningen       tillsammans med sitt Bhonus, som senare
och det tyckte vi var förbaskat kul.     fick stående ovationer. De här små bilderna
                                                       har jag fått av Markku!

Efter middagen dansade vi till bl a Holidays, Glennartz, Bhonus och Framed. Men jag gav upp tidigt. Mysbyxorna väntade, så redan halv ett stod jag i färd med att släcka sänglampan och sluta ögonen när plötsligt det centrala brandlarmet satte igång. Jag gick in till Per-Erik, där "alla" andra redan var och det visade sig att larmet löst ut av rök från en stor brand i en intilliggande lägenhetslänga.

Här kan man läsa om detta.

Larmet upphörde inte så till slut gick vi i samlad tropp ner till Martin o co, där det givetvis bjöds på lakritsshots. Jag avstod dock p g a en begynnande huvudvärk... Klockan två messade Thomas att det slutat tjuta och jag kunde äntligen gå och lägga mig.

På morgonen nåddes vi av nyheten att en ung man omkommit i lågorna. Det var ingen bra fredag i Vemdalen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0