River deep, mountain high

Man måste tänka på morgondagen. Det går inte att ta allt med en klackspark och tro att man skall kunna ägna sig åt tjo och tjim halva natten när man skall köra drygt 40 mil imorgon. Därför har jag redan nu sagt adjö åt Dansbandsfestivalen och mina vänner här i Härnösand. Fast vännerna träffar jag ju i Malung igen.

Jag promenerade en sväng (Det gick bra, Annika. Fick inte ont i ryggen, men en makalöst fast rumpa. Ha ha, skoja...) och sov en stund innan jag återvände till Mellanholmen där jag åt middag (Langos!!!) tillsammans med Ingela, Carola och Danne.



Klockan 20 började orkestrarna spela, men redan en timme tidigare dråsade det in folk. Den här kvällen var det Jannez och Sannex som delade scen under stora taket och i tältet spelade Voyage och Grand Prix-segrande bandet Excess.



Utebanan fylldes snabbt på...



...medan det var lite glesare i tältet.



Sannex in action



Micke framför den snygga backdropen



Andreas ute och rör på sig

Allenhanda var snabba på att lägga in resultatet från dansbandstävlingen, likaså Får jag lov. Även fejjan är full av bilder, både från tävlingen och festivalen.

Härnösand är en himla mysig stad. Närheten till havet är nästan lika påtaglig som i Luleå, men staden känns på något sätt mer genuin. Det beror förstås på att man inte har rivit all bebyggelse som är äldre än 50 år.





Nej, tusan också. Nu är klockan tolv och snart hör man kanske ljudet av en trehjuling i korridoren..... Javisst, ja. Det hotellet låg ju i Klippiga bergen...







Kommentarer
Annika

Nää, en rumpa to die for kommer aldrig att hända (fast här skulle jag förstås ha rimmat med ända, haha)

2011-07-18 @ 15:50:48


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0