Idag har det inte varit så himla tjosan hejsan att vara jag. Förra veckan kände jag att det började  ila kraftigt i en kindtand på vänster sida. Det var alltså inte mitt pågående rotfyllningsprojekt som gav sig tillkänna utan en  annan tand i en helt annan del av munnen. Min underbart lugna och skickliga tandläkare röntgade tanden när jag var där i fredags och konstaterade att det var tandhalsen som gav sig tillkänna och penslade på något äckligt. Ja, och sen kändes det bra. Jag kunde utan problem äta oxfilé med pepparsås och pommes frites hos Max och Christin i måndags och det var ju ändå väldigt positivt.

För igår började det plötsligt dunka litegrann i käken och idag har smärtan stundtals tagit över hela mitt huvud, åtminstone ansiktet. Det började med havregrynsgröten i morse och fortsatte med det varma kaffet vid den första fikarasten. På lunchen åkte jag till apoteket och köpte Pronaxen, men fann till slut för gott att ringa tandläkaren för åtminstone lite rådgivning.

När jag redogjorde för symtomen sa den uppringande sköterskan:
- Det är pulpan. Du måste komma hit!
- Men det går kanske över... försökte jag försiktigt.
- Nej, det gör det inte, sa hon bestämt. Du måste hit!
Och så bestämde jag mig för att ta en tid på fredag hos min ordinarie tandläkare.

Eftersom jag måste äta men får ont av det som är varmt så har jag handlat turkisk yoghurt, ruccolasallad och körsbärstomater. Åh, vad jag kommer att vara hungrig.



Nu finns ju värre saker att bekymra sig över. På måndag faller antagligen Saabs dödsdom och jag måste vårda min pärla ännu mer noggrant för vad ska jag ta mig till när den inte vill rulla längre?