What do you hope to find when you're down in the pig mine

Ja, så var det över för denna gång. Visst är det mysigt med ljus, tomtar och stjärnor men nog är jag oerhört tacksam för att vi håller en låg nivå på julfirandet i min familj. Vi har bara mat vi äter och hoppar över revbensspjäll och sånt. Det räcker ju med sill, lax, leverpastej, skinka och dopp. Man hinner ändå bli proppmätt. Jag har förstås också köttbullar och prinskorv, för det gillar Frida mest, med det äter man ju annars också så det tycker jag inte är lika viktigt.

Limpan är nästan det viktigaste på hela julen. Receptet kommer från min mormor som bakade den tills hon inte orkade mer. Därefter tog mamma över, men jag började baka den när jag var ganska ung eftersom det går en hel del på en jul. Nu bakar jag två satser och då har vi så det räcker till hela skinkan.

Först blandar man kokande vatten med rågsikt så mycket att det blir en fast det. Sedan täcker man bunken och rullar in den i en filt och så får det stå så i minst tre timmar.

 

Därefter tar man bort filten och locket och låter degen svalna till 37 grader. Då sätter man till ett drygt paket jäst som man har rört i lite socker så den blivit flytande. Sedan tillsätter man mer socker, lite sirap, en nypa salt och mer mjöl om det behövs. Locket på igen och nu får degen jäsa över natten. Det innebär att man INTE skall sätta den här degen en söndagkväll. I vart fall inte om man ska jobba på måndagen...

På morgonen har degen förhoppningsvis jäst ordentligt. Det brukar spraka lite om den. Då blandar man i vetemjöl tills den är hanterbar och sedan får den jästa någon timme igen.



Nu får man baka ut den till runda limpor. Det brukar bli fyra stycken av en sådan här klump och de ska jäsa ett tag de också innan de gräddas. Limporna får en mycket speciell smak, lite syrliga, och är så fasta att man kan doppa dem i skivor utan att de bara ramlar sönder och blir slemmiga.



Det är faktiskt därför som jag kokar skinkan själv, för det goda spadets skull. Tja, detta var en liten beskrivning av vårt julbords huvudnummer. Jag återkommer med årets julgodistillverkning, som faktiskt inte blev helt lyckad...



Kommentarer
CarinaAlm

hej boel alltid lika kul att läsa din blogg funderar på limpreceptet hur mycke vatten? du får ha ett gott slut och ett gått nytt år

2011-12-28 @ 17:39:25


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Boellas

Blond, bitter och besserwisser

RSS 2.0