Min ambition i mitt nya liv var att sitta på Mat och Prat varenda lördag, precis som alla andra vanliga människor. Istället har det blivit Café Koppar när det har blivit, för där kostar en cookie bara 8 kr (att jämföra med Mat och Prat som tar hutlösa 18!) Men igår åkte jag och Malin in på stan när vi hade ätit frukost (vid 14-snåret), sammanstrålade med Katarina och gick sedan upp på det förstnämnda fiket. Och , ja, det kändes jävulskt bra. Trots att jag återigen missat Melodikrysset, som dessvärre sänds i ottan.


Katarina visar alltid rätta jag...
Vi hann också med att strosa i affärer, just like ordinary people, och på Åhléns kände jag att jag nog varit alldeles för snäll och timid på sistone och tog därför en bild på denna skylt.

Jag undrar bara hur den som skrev skylten tänkte. OM den tänkte, vill säga. Det verkar inte så...
Väl hemma kände jag att jag ville borra litegrann. Det var alldeles för tyst i huset så jag flyttade kökslampan
 
och borrade upp några krokar i hallen så jag har något att hänga upp handväskan på.

Städskåpet har varit rörigt som tusan och dammsugaren har inte fått plats. Nu tog jag en hylla från ett överskåp och satte in längst ner, så att verktygslådan och skoputslådan fick plats under den. Sedan sänkte jag medicinskåpet och lådorna under det, samt översta hyllan, så att flaskor, hinkar och annat skulle rymmas där.

Det är skönt att göra sånt man länge tänkt. Det tog inte så himla lång tid i alla fall. Men därefter gjorde jag slag i saken och slaktade soffan. Jag köpte tyg till den för ett par år sedan, men har inte kommit mig för att börja klä om den. Men igår insåg jag att den inte skulle klä om sig själv och tog helt enkelt tjuren i hornen. Det gick förvånansvärt smidigt och i förmiddags var sitsen och armstöden klara och monterade. Sedan tog jag itu med ryggstödet och där stötte jag på patrull. Först misslyckades jag med inte mindre än fyra knappformar (måste köpa fler imorgon) och när jag började slita loss tyget hände det som jag visste skulle inträffa.

Min soffa heter New York och ingick i serien Bra Bohag, en ekonomisk förening som bildades i början av 1950-talet och i den ingick elva stora heminredningsföretag. Bra Bohag står alltså för kvalité och mellan 1959 och 1962 gav man också ut en tidning med samma namn. 

Soffan är tillverkad av Ljungs Industrier AB och är således en Dux-soffa. Det har stått ute i stugan i många år och legat risigt till varenda vår, när all bråte skulle eldas upp i majbrasan. Men den har klarat sig och för sisådär en tolv år sedan, när vår hörnsoffa gett upp, bestämde jag att vi skulle klä om den långa, vackra soffan och ta in den till stan. Vi valde ett asdyrt ylletyg som skulle hålla "livet ut". Tapetseraren trodde nog inte att jag skulle bli så gammal som 50, för nu har tyget på dynan sett sina bästa dagar. Tack och lov, skulle jag vilja tillägga. Soffan har nämligen varit skarpt grön, med svarta kroki, men jag har under sju år lyckats leva med den gröna färgen i kombination med mörkorange tapeter, spetsade med en dekorativ julgrön bård högst upp. Trots detta mår jag hyfsat.

En gång, för flera år sedan, kände jag med handen mellan ryggstödet och sitsen, och fick ett tjockt lager gulaktigt pulver på fingrarna. Min första tanke var att ungarna mosat ostbågar och klämt dit, men ganska snabbt insåg jag att något slags skumgummi i ryggen hade sett sina bästa dagar. Inte så mycket att göra åt, annat än att dammsuga soffan ordentligt då och då. Men när jag nu tog bort tyget, och den torkade skumplasten kom i dagen, hade jag inte så svårt att hålla mig för skratt. Eftersom ryggstödet hade ett tunt tyglager under yttertyget, antar jag att slöpickarna på tapetserarverkstaden inte iddes riva bort det och sy dit ett nytt, utan lät alltihop vara. Soffan är från 1960 så det var 50 år gammalt skumgummi som i pulvriserad form spred sig i mitt hem vartefter tyget försvann. 

Förutom att jag fyllt en dammsugarpåse med pulvret, har jag också fyllt mina lungor och andningsvägar med detsamma. Jag har dessutom misslyckats med fyra knappformar (det skall vara elva klädda knappar i ryggstödet) så nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig.

Projekt Extreme Couch Makeover fortsätter imorgon.