Under mina sju år i det här huset har jag haft ett alldeles för litet förråd. Det insåg jag när jag blev anvisad det förråd som egentligen hör till min lägenhet. Och självklart bör en stor lägenhet ha ett stort förråd, även om jag tycker att motsatsen också kan vara logisk. Hursomhelst så har jag i två år hyrt ett extra förråd för hutlösa 178 kr i månaden eftersom mina grejer inte rymdes i det pyttelilla som hör till lägenheten. Och nu är jag givetsvis skitarg och skall kräva pengarna tillbaka. Kan ju inte vara mitt problem att Lulebo inte klarar av att hålla koll utan låter folk ta vilket ledigt förråd som helst i besittning. Hå hå ja ja, alltid är det något. Ena stunden måste man anmäla en indolent rektor, andra är det någon maktfullkomlig tjänsteman på bostadsbolaget som behöver få lagen läst för sig...

Nu har jag i alla fall tömt de 50 kartonger jag lånat av Lulebo och dem tänker jag återställa på fredag. De skulle buntas tio och tio, men når jag runt tio flyttkartonger med mina händer? Nix. Har silvertejpat dem fem och fem.

På ett möte inför renoveringen upphävde en småbarnsmamma sin stämma och tyckte att köket skulle målas istället för tapetseras. Och tänk, denna önskan beviljades på ett ögonblick. I ALLA  lägenheter, även hos mig, vars barn numera är stora och även om de inte varit det, aldrig skulle ha kladdat på tapeterna eftersom de alltid intog sina måltider sittande vid köksbordet. De här målade väggarna i hall och kök ger lite "Välkommen till Sunderby sjukhus!"-känsla, trots tavlor, tidskriftsamlare och ett ljushuvud. I källaren hittade jag dessutom en klocka (som jag misstänker tillhör TD Media) och den spikade jag upp över kökssoffan. Dessvärre räckte inte kroken ända fram till hållaren, varför jag var tvungen att dra ut den och ersätta den med en betongspik. Men då lossnade det en stor bit betong från väggen (hade aldrig hänt om den varit tapetserad) så nu döljer klockan en smärre krater.

Men den går tyst i alla fall...
Flyttkartonger smiter ingenstans, så därför kunde jag ansvarslöst kasta mig ut i nöjeslivet både fredag och lördag. Hade skitkul i Skelleftehamn där Drifters spelade. Ett fint ställe som tyvärr alltför ofta befolkas av sportklädda individer som iklädda prasselbyxor och träningströjor klämmer sina finniga pannor mot varandra och gör sitt yttersta för att sprida svininfluensan. I fredags var självklart medelåldern betydligt högre, men det gjorde ingenting eftersom de flesta visste hur en foxtrot skall dansas.

Ja, jag var nöjd med kvällen och tänkte inte åka till Sunderbyn (Drifters igen), men märkligt nog finns det en och annan som tycker att mitt sällskap är angenämt och jag lät mig faktiskt övertalas att åka. Inte ens entrén behövde jag betala. Det är ju lite mer fart på publiken i Norrbotten så självklart hade jag jättekul också den här kvällen, även om jag satt och häckade en hel del. Lite trött måste man ju få vara när man har jobbat. Träffade Maria som jag inte sett sedan början av 80-talet! Men hon var sig lik! Kanske till och med lite snyggare än då, och lika glad och lättsam! Var tar åren vägen egentligen?

Och Drifters? Av förståeliga skäl var inte formen den bästa när de var upp sist, men trots detta levererade de det publiken ville ha. I helgen hade de lagt in en högre växel och var helt enkelt suveräna! Alltså ROLIGA att dansa till och lyssna på! Och även om nye basisten Henrik "Turbo" Wallrin inte tyckte att det gick så bra i fredags så var det i alla fall inget som märktes. Nä, ruskigt bra var de. Japp.