Känner mig nästan euforisk efter första veckan på nya jobbet, som inte har inneburit något arbete alls, utan enbart utbildning. Det har varit roligt hela tiden och särskilt roligt är det att sitta här en fredag kväll och ha en ledig helg framför sig. En helg som annars skulle ägnats åt arbete både lördag och söndag. Men tack vare min nya anställning kan jag sy färdigt Fridas och hennes kompisars bowsers imorgon och finnas på plats på DM:et på söndag. Frida själv har skadat handen men skall ändå vara med, så hon sparar det där med att han ont till på söndag kväll antar jag.

En sak som jag värdesätter ofantligt högt med mitt nya arbete är att man aldrig någonsin äter lunch eller går och fikar ensam. (På mitt gamla arbete hade vi f ö inga fikaraster överhuvudtaget. Inte under arbetstid, alltså.) Det är så himla trevligt att ta en kopp kaffe tillsammans med andra människor. 

I söndags ringde min bror och bjöd sig och sin fru på kaffe hos mig.
- Du har kanske nåt kex eller nåt att bjuda på också? sade han uppfordrande.
Raskt åkte jag iväg på Kvantum och handlade kladdkake-Ballerina och Cassata-glass. När de kom hade de ett stort paket med sig som visade sig vara en 50-årspresent. Jag har ju inte riktigt haft tid att bjuda mina närmaste på något födelsedagsfika, så det var ju egentligen ett lovvärt initiativ av dem. Paketet innehåll den golvlampa som jag hade för avsikt att åka till IKEA och köpa, något som jag nu tackochlov slipper.

Det blev nämligen plötsligt plats för en golvlampa i mitt nyrenoverade vardagsrum, som känns lite kalt med sina vita väggar. Det är inte utan att jag saknar de gamla orange tapeterna. Särskilt den gröna bården... Det var i alla fall en kolossalt fin present och jag blev jätteglad!