Egentligen är det mormödrar som skall sticka tjocksockar till sina barnbarn, men ibland glömmer mormödrarna bort hur man gör eller också vill eller orkar de helt enkelt inte och då måste mammorna rycka in. Så idag fick Katarina sina välbehövliga yllesockar. Det är andra paret som jag stickat mellan banankartongerna. Det går faktiskt förvånansvärt snabbt och är onekligen rätt tillfredställande, liksom allt annat skapande.

Fullt så nöjd är jag däremot inte med den mjukisdress i pälsfleece som jag sydde på uppdrag till Max... Han är betydligt nättare i kroppen än vad både jag och Christin trodde så nu har han verkligen något att växa i.

Och nu börjar det likna nåt...



Nu är det jäklar i min låda RIKTIG vinter! Snöigt, kallt och jävligt. Enda trösten är att det är likadant i hela landet. Ha, det kan ni gott ha... Kom bara ihåg att dieseln man tankar på macken inte klarar lägre temperatur än minus 37...

Och på mina nya fönster har det bildats vackra mönster. (Vilket rim! Melodifestivalen nästa!)