Ja, jag bytte stilmall. Helt på egen hand. Anledning är i första hand att det var så knepigt typsnitt i den gamla och eftersom det verkar som om jag är den enda läsaren av den här bloggen så är det ju ändå rätt bra om åtminstone jag kan läsa den. Det är onekligen på det viset att jag på sista tiden blivit mer än lovligt skumögd. På avstånd ser jag som en örn, men allt som är närmare än två meter är suddigt. Jag har minst åtta par läsglasögon med styrka +1,5 från Kapp Ahl liggande överallt i lägenheten. Och så har jag ett par +3,5 som är helt suveräna om man behöver pillra med något riktigt riktigt nära. Så jag klarar mig nog ett tag till.
 
Idag har alltså min två veckor långa semester börjat, och imorgon åker jag och två av barnen på bilsemester. Jag hade en idé om att vi skulle kunna sova några nätter i bilen, men nu mätte jag den och insåg att den bara är en meter mellan hjulhusen och det kan nog tänkas vara en smula smalt för tre personer. Eftersom jag är trygghetsnarkoman så skulle jag kanske behöva jaga upp mig en litegrann och börja undersöka möjligheterna till boende efter vägen istället för att sitta här och blogga, men på äldre dar har jag blivit försvånansvärt cool och tänker att det nog ordnar sig på något sätt.

I helgen var det som sagt Lulekalaset som jag bevistade på lördagen. Lars Winnerbäck spelade på stora scenen i södra hamnen och jag tog chansen att lyssna till denne omskrivne och hyllade unge man. Det finns de som anser att all dansbandsmusik låter likadant, men då har de troligen inte hört Winnerbäck, eller så är de tondöva. Eller kanske till och med fördomsfulla. Konserten varade en dryg timme och den bestod av en enda lång låt som han ibland avbröt för att tala med den höggradigt berusade publiken som gjorde sitt yttersta för att klämma ihjäl de stackare som varit tidigt ute och stod längst fram och som fick finna sig att bli lyfta över kravallstaketet. Någon gång där i mitten är det möjligt att han spelade en annan låt, för då ändrades tempot en aning, men annars var det ungefär samma. Man kan säga att han gillar en typ av frasering för den använder han sig av hela tiden. Men han har bra texter och duktiga musiker och det var ju ett jäkla ös, men som sagt, ganska enformigt.

Igår kom Thomas och Anna hit och på kvällen var vi till mina vänner Max och Christin och åt middag. Jättetrevligt. Anna har redan hunnit riva ner torkställningen ovanför badkaret samt en korg med tandkräm, hyvlar och tamponger som jag trodde stod tämligen säkert på ett hyllplan, men där bedrog jag mig. Fast det gör ingenting, jag tycker om henne ändå. Förra gången hon var här gav hon mig en blomma mindre att vattna och det var ju positivt.

Igår kom jag till den fruktansvärda insikten att jag kommer att missa Flamingokvintetten när de gästar Piteå i oktober! Den helgen åker nämligen jag och äldsta dottern till London och lyssnar på ett annat band. Queen, heter de. Jag vet inte om de spelar moget eller modernt men jag tror att de är rätt bra. Jag kan gott erkänna att jag är lite ängslig inför resan. Kommer vi att hitta? Klarar vi av tunnelbanan? Hur tar vi oss hem på natten? Det är alltså inte i alla lägen jag är cool.

Det här innebär att det blir oerhört lite dans för mig i höst. Eventuellt får jag kanske lov att åka på Shake i brist på annat. Vi får se. Det är oroande att se hur danserna och därmed dansarna minskar i antal. Jag har inte bestämt mig för hur jag skall gör med min egen verksamhet nästa sommar. Jag vill givetvis ha Streaplers, som vanligt, men bör ju kanske köra fem gånger totalt. Publiken häruppe är fåhövdad och starkt åldersindelad. Jag skulle önska en större uppblandning mellan åldrar, som när jag var ung, något som skulle gynna inte bara min verksamhet utan dansen i stort. Man kan ha kul på dans trots att det kanske inte är favoritbandet som spelar och trots att de man brukar dansa med inte är där. Men man kan ju inte bestämma vad andra ska tycka, så det är som det är...

Nu drar vi alltså söderut mot Blekinge. En tågresa till Köpenhamn står på resplanen, samt ett besök hos ex-makens syster i Hallstahammar. Sen får vi se. Nu skall åksjuketabletter inhandlas!